Utbildningar

Vid yrkeshögskolorna kan du studera mångsidigt på olika utbildningar. På denna sida beskrivs utbildningar som leder till YH-examen. Bekanta dig med de utbildningsområden och examina som intresserar dig. Du hittar mera information om möjligheter till fortsatta studier efter examen på sidan Studier.

Se vid vilken yrkeshögskola du kan avlägga olika examina på svenska.

Humanistiska och pedagogiska området 

Hurdant kunnande får studerande i branschen under sina studier?

I yrkeshögskolestudier inom humanistiska och pedagogiska området betonas allmänbildning, social kompetens och att möta människor. Branschen fokuserar på människan som en aktiv aktör och de som utexamineras kan i sitt jobb möta och hantera olika situationer där växelverkan sker. Den teknologiska utvecklingen och robotiken förändrar arbetslivet och yrken. Behovet att möta människor försvinner ändå inte. Tvärtom behövs experter inom kommunikation och pedagogik även i framtiden.

Med vilka slags uppgifter arbetar de som utexamineras i branschen?

Avlagd yrkeshögskoleexamen inom humanistiska och pedagogiska området ger färdigheter för varierande arbete med människorelationer, handledning och pedagogik samt  för sakkunnig-, utbildnings-, utvecklings- och förmansuppgifter inom mångkulturalism och kommunikation. Arbetsuppgifter i branschen finns t.ex. på kommuner, läroinrättningar, statliga ämbetsverk och institutioner, företag, organisationer, stiftelser och församlingar. Karriären börjar ofta med praktiska arbetsuppgifter som stöd för växelverkan, verksamheters organisation, handledning eller tolkning och vartefter man samlar erfarenhet avancerar man till olika planerings-, utvecklings- och ledarskapsuppgifter.

Mer uppgifter om utbildningarna inom humanistiska och pedagogiska området hittar du på yrkeshögskolornas webbplatser och i tjänsten Studieinfo.fi.

Tolk (YH)

Vad kan den som har avlagt examen?

Från utbildningen i tolkning utexamineras tolkar, som är experter på tolkning, översättning och växelverkan mellan människor. Studerande kan rikta in sig på ett specialiseringsområde enligt eget intresse genom att i sina studier välja studiehelheter och innehåll som relaterar till området. Studerande inom teckenspråk och tolkning kan inrikta sig på service för döva, vuxendöva eller personer med talsvårigheter. Inom utbildningen till kontakttolk för talat språk koncentrerar man sig på tolkning i myndighetssituationer där personer enligt finländsk lag har rätt till tolkning mellan finska och språk som är ovanliga i Finland. Inriktningslinjerna inom tolkutbildningen beskrivs längre ner.

Tolktjänst baseras på lagar som garanterar rätten till tolk för hörselskadade, hörsel -och synskadade, personer med talsvårigheter och invandrare. Tolktjänsterna bidrar till att möjliggöra uppfyllandet av kundernas språkliga rättigheter och språkliga tillgänglighet, och ett likvärdigt deltagande i samhället.

Tolkning behövs på alla områden i livet: på jobb, i sociala situationer i privatlivet, i studier, i uträttandet av olika ärenden, på familjefester och fritidsaktiviteter, inom hobbyn och deltagande i samhället. De vanligaste verksamhetsmiljöerna för kontakttolkar är sektorn för fostran och utbildning, det sociala området, hälsovårdsbranschen, situationer relaterade till migration samt polis- och rättsväsendet.

Hurdana undervisningsmetoder används i utbildningen?

I tolkningsutbildningen lär studerande sig att analysera sitt eget yrkeskunnande och tillägnar sig vilja att utvecklas i sitt arbete. Att reflektera kring värderingar och etik är alltid en del i att granska de fenomen som studeras.

Med vilka slags uppgifter och inom hurdana organisationer arbetar de utexaminerade?

Utbildningen i tolkning erbjuder möjligheter till sysselsättning inom samhällets olika branscher, service och mångkulturella verksamhetsmiljöer.

Beroende på hurdan profil man bygger upp och vilken inriktning man valt under utbildningen kan man som utexaminerad jobba t.ex. som tolk för olika kundgrupper, som företagare, sakkunnig eller koordinator. Man kan också jobba med handlednings-, rådgivnings och träningsuppgifter med olika aktörer eller kunder med talsvårigheter i olika åldrar.

Möjliga arbetsgivare för den som har avlagt tolkexamen kan vara t.ex. företag, myndigheter, kommuner, tolkförmedlingar, arbets- och aktivitetscenter, boendeenheter, rehabiliteringscenter, sjukvårdsdistrikt, daghem och skolor samt olika föreningar, organisationer och gemenskaper (bl.a. patientföreningar och kundorganisationer). En tolk kan också jobba inom olika projekt. Inom studierna i företagande ges de som tar examen olika verktyg för att identifiera sitt eget kunnande, skapa en produkt av det och jobba som egenföretagare.

Krav på hälsa och funktionsförmåga

Mer uppgifter om utbildningarna till tolk hittar man på yrkeshögskolornas webbplatser och i tjänsten Studieinfo.fi.
Utbildningens inriktningsalternativ
Tolk (YH), kontakttolkning
Examens omfattning är 210 sp och studietiden 3,5 år

Språken i yrkeshögskoleexamen för kontakttolk är finska och språk som talas mer sällan i Finland. Sådana språk är t.ex. arabiska, persiska, somali, kinesiska (mandarin) och kurdiska (sorani). Arbetsspråken i utbildningen varierar från år till år beroende på behoven i arbetslivet. Den som söker till utbildningen behöver förutom finska kunna ett av de andra språken i utbildningen. Man måste kunna båda språken så bra att man kan tolka till bådadera (minst nivå B2 på den finländska tillämpningen av den gemensamma europeiska referensramen för språk). Språkkunskaperna testas i inträdesprovet. Den som söker till utbildningen behöver inte kunna tolka eller ha erfarenhet av tolkning.

Utbildningen fokuserar på de mest typiska verksamhetsmiljöerna för kontakttolkar: sektorn och fostran och utbildning, det sociala området, hälsovårdsbranschen, migrationsförvaltningen samt polis- och rättsväsendet. Centralt innehåll i studierna är tolkning och översättning, tolkens arbetsbild och yrkesetik, kommunikations- och interaktionsfärdigheter samt studier i arbetsspråken och –kulturerna och servicestrukturen i det finska samhället. Studerande kan under sina studier också rikta in sig på undervisning och handledning i det egna språket. I studierna ingår arbetslivspraktik med arbetsuppgifter inom den egna branschen och studerande kan avlägga delar av examen under internationellt studerandeutbyte. Studierna genomförs som flerformsutbildning där närundervisning, distansstudier och självständigt arbete kombineras.

Krav på hälsa och funktionsförmåga
Tolk (YH), Teckenspråk och talsvårigheter
Examens omfattning är 240 sp och studietiden 4 år

I utbildningen i tolkning av teckenspråk och för personer med talsvårigheter får studerande goda språkkunskaper i teckenspråk och mångsidig förmåga att kommunicera. En utexaminerad tolk kan beroende på sin specialisering fungera som tolk för döva, personer med talsvårigheter, vuxendöva eller dövblinda, som skrivtolk, kommunikationshandledare och i organisations- eller projektarbete. Man kan ansöka till utbildningen utan kunskaper i teckenspråk eller kommunikationsmetoder som stöder eller ersätter tal.

Under de två första studieåren får studerande en stark bas inom teckenspråksområdet och bred kännedom om olika kommunikationsmetoder och kundgrupper. Efter detta kan studerande specialisera sig i studierna enligt fallenhet och intresse. I studierna ingår arbetslivspraktik med arbetsuppgifter inom den egna branschen och studerande kan avlägga delar av examen under internationellt studentutbyte. Studierna ordnas som dagundervisning.

Krav på hälsa och funktionsförmåga
Tolk (YH), Teckenspråkstolkning
Examens omfattning är 240 sp och studietiden 4 år

Från utbildningen utexamineras experter på teckenspråk, tolkning och översättning, som kan fungera som tolkar för döva i olika åldrar som använder sig av teckenspråk. De fördjupade och valbara studierna ger också möjlighet att få kompetens som tolk för andra kundgrupper, såsom personer med nedsatt hörsel, vuxendöva och dövblinda kunder, samt kompetens för andra sakkunniguppgifter. Utbildningen ger färdigheter att använda teknologi som en del av språk och interaktion. Man kan ansöka till utbildningen utan tidigare erfarenhet av eller studier i teckenspråk. I utbildningen ingår arbetslivspraktik, jobb inom arbetslivsprojekt och studier i internationella och mångkulturella miljöer. Studierna ordnas som dagundervisning.

Krav på hälsa och funktionsförmåga
Tolk (YH), Talsvårigheter och kommunikationshandledning 
Examens omfattning är 240 sp och studietiden 4 år

En tolk som utexamineras från utbildningen kan jobba som tolk för kunder i olika åldrar med talsvårigheter och med uppgifter inom kommunikationshandledning, -rådgivning och träning (AAC-handledare). Utbildningen ger stark pedagogisk kompetens och interaktionsförmåga samt förutsättningar för att dra nytta av dessa i arbetslivet. Man kan ansöka till utbildningen utan kunskaper i teckenspråk eller kommunikationsmetoder som stöder eller ersätter tal. I utbildningen ingår arbetslivspraktik, jobb inom arbetslivsprojekt och studier i internationella och mångkulturella miljöer. Studierna ordnas som dagundervisning.

Krav på hälsa och funktionsförmåga
Examens omfattning är 210 sp och studietiden 3,5 år

Vad kan den som har avlagt examen?

Den som har avlagt examen i samhällspedagogik har kännedom om faktorer som påverkar individens uppväxt, utveckling, delaktighet och välmående. En samhällspedagog förstår hur sociala problem föds och är bekant med tillämpningsmöjligheter för förebyggande arbete, särskilt inom arbete som utförs bland unga. Utbildningen ger kompetens t.ex. för följande slags uppgifter:


  • arbete med ungdomar i olika verksamhetsmiljöer
  • professionellt föreningsarbete och utveckling av frivilligverksamhet
  • samhällsarbete och utveckling av verksamhetsformer och -metoder
  • multiprofessionellt arbete och främjande av nätverksbaserad verksamhet

Hurdana undervisningsmetoder används i utbildningen?

Samhällspedagogexamen kan avläggas som dag- eller flerformsstudier. Undervisningsmetoderna som används i utbildningen är mångsidiga och omfattar närundervisning, online-studier, självständiga uppgifter och övningar i grupp. I studierna ingår rikligt med arbetslivsbaserade uppgifter och projekt samt praktik. Studerande kan också avlägga delar av studierna under internationellt studentutbyte.

Med vilka slags uppgifter och inom hurdana organisationer arbetar de utexaminerade?

Den som har avlagt examen i samhällspedagogik kan jobba med t.ex. följande uppgifter och organisationer:

  • kommunalt ungdomsarbete (t.ex. handledning, planerings- och ledaruppgifter)
  • organisationer (t.ex. koordinerings-, utbildnings- och projektuppgifter)
  • barnskydd (t.ex. inom socialt ungdomsarbete)
  • skolor (t.ex. skolungdomsarbete)
  • församlingar och kristna organisationer (specialiseringsprofil kyrkligt ungdomsarbete)
  • lågtröskeltjänster och arbetsverkstäder för unga
  • företagare (t.ex. producent av fritidstjänster)
  • specialungdomsarbete, uppsökande ungdomsarbete och ungdomsinfo
  • internationellt och mångkulturellt ungdoms- och organisationsarbete
  • utvecklingsuppgifter inom olika arbetsgemenskaper

Inom utbildningen till samhällspedagog finns fyra profiler som studerande kan rikta in sig på i studierna:

Profilen för ungdomspedagogik ger kompetens att jobba med sakkunniguppgifter inom t.ex. ungdomsarbete, ungdomspolitik, fritidsverksamhet och organisationsarbete. I de här uppgifterna kan samhällspedagogen dra nytta av det kunnande som byggs upp under studierna om bl.a. ungas välmående, ungdomspedagogiska metoder, bemötande arbetsgrepp och utveckling av arbetsgemenskaper och yrkesområde.

Profilen för organisations- och ungdomsarbete ger färdigheter att jobba inom ett brett utbud av varierande uppgifter relaterade till främjande av människors delaktighet och välmående samt tillhörighet i gemenskaper. Studier enligt profilen ger möjlighet att betona ungdomar och ungdomsarbete eller teman inom den expertis som behövs i olika organisationer.

Profilen för kyrkligt ungdomsarbete innehåller 90 studiepoäng teologiska och kyrkliga studier som krävs för att få behörighet att jobba som ungdomsarbetsledare inom Finlands evangelisk-lutherska kyrka. En betydande del av studierna genomförs i samarbete med församlingar och kristna organisationer.

Profilen för utveckling av arbetsgemenskaper riktar sig till de som jobbar eller vill jobba med handlednings-, utbildnings-, planerings- och utvecklingsuppgifter inom arbetsgemenskaper. Studier enligt profilen ger kunnande om välmående i arbete,  frågor som berör anställningar, HR-processer och social kompetens.

Krav på hälsa och funktionsförmåga

Mer uppgifter om utbildningarna till samhällspedagog hittar man på yrkeshögskolornas webbplatser och i tjänsten Studieinfo.fi.

Kultur

Hurdant kunnande får studerande i branschen under sina studier?

På utbildningarna inom kulturbranschen utvecklar studerande stark kompetens eller konstnärligt kunnande inom sitt valda specialiseringsområde. Det här förutsätter att studerande har god kännedom om traditioner och förfaranden inom branschen och förmåga att analysera sin egen verksamhet som en del av specialiseringsområdet och av samhället. Utbildningen inom kulturbranschen förankras starkt i arbetslivskontakter, som hjälper studerande att lära sig att samverka, utveckla sitt eget kreativa tankesätt och ta sitt kunnande till nya verksamhetsmiljöer. Studierna är ofta projektbaserade med tyngdpunkt i studerandes egen arbetsinsats. Under studierna lär sig studeranden att dra nytta av sitt kunnande och sina styrkor för att främja sin egen sysselsättning.

Med vilka slags uppgifter arbetar de som utexamineras i branschen?

Kulturbranschen som verksamhetsfält är inte statisk och behovet av kunnande förändras ständigt. Utexaminerade i branschen jobbar med många olika slags uppgifter. En del söker sig till traditionellt lönearbete, men ofta skapar utexaminerade inom kulturbranschen sin egen sysselsättning som företagare. De som tar examen inom kulturbranschen har en stark kompetensbas för att öppna upp nya möjligheter. Nya arbetsuppgifter skapas ofta utgående från egen initiativförmåga hos dem som börjar jobba inom branschen – ofta även utanför den traditionella kultursektorn.

Mer uppgifter om utbildningarna inom kulturbranschen hittar man på yrkeshögskolornas webbplatser och i tjänsten Studieinfo.fi.
Examens omfattning är 240 sp och studietiden 4 år

Vad kan den som har avlagt examen?

Från artenomutbildningen utexamineras experter på smart och hållbar formgivning av produkter, tjänster och byggd miljö. Artenomens centrala kompetenser är hantering av planerings- och tillverkningsprocessen samt produktutveckling och produktionskunskap.

I studierna kan man rikta in sig på beklädnads-, sko- eller glas- och keramikformgivning. Till formgivarartenomernas specialkunnande hör användning av formgivningens metoder – t.ex. formgivningstänket och -processen, Design Thinking och Business Design – som hjälpmedel för problemlösning.

I studierna kan man också rikta in sig på restaurering, där centrala kunskaper är tillämpning av kulturhistoriska undersökningsmetoder och metoder för dokumentation och kartläggning. En artenom inriktad på restaurering kan i sitt arbete dra nytta av olika tekniker för att bevara och underhålla både byggnadsinteriörer och föremål.

Hurdana undervisningsmetoder används i utbildningen?

Under utbildningen fördjupas både kunskaper inom hantverk och teoretiskt kunnande. En grundpelare i utbildningen är följa med hur arbetslivet utvecklas. Genom olika projekt och praktiker får studerande möjlighet att redan under studierna samarbeta med olika företag och organisationer. Till studierna hör också  studier som förbereder för företagande.

Med vilka slags uppgifter och inom hurdana organisationer arbetar de utexaminerade?

En artenom jobbar oftast inom kreativa branscher, t.ex. med formgivning och restaurering. Dessutom kan en artenom jobba t.ex. på museum eller med olika uppgifter inom administration och utbildning. Artenomutbildningen ger beredskap för många olika slags uppgifter. En artenom kan jobba med design-, sakkunnig- och förmansuppgifter och även som egenföretagare.

Mer uppgifter om utbildningarna till artenom hittar man på yrkeshögskolornas webbplatser och i tjänsten Studieinfo.fi.
Examens omfattning är 240 sp och studietiden 4 år

Vad kan den som har avlagt examen?

Bildkonstnärsutbildningen ger färdigheter att arbeta som bildkonstnär. En bildkonstnär behöver mångsidig kunskap och konstnärlig förmåga för att utföra sitt yrke och utveckla sitt arbete. Utbildningen fokuserar på samtidskonst och studerande lär sig mångsidigt både traditionella och nyare metoder för att skapa konst. Bildkonstnären iakttar sin omgivning och synliggör den. Som utexaminerad från bildkonstnärsutbildningen kan man tillämpa tekniker och verktyg inom bildkonst och utveckla sitt tekniska och teoretiska kunnande och sitt konstnärliga uttryck. Målet med utbildningen är att den utexaminerade kan fungera professionellt inom konstfältet och offentligt presentera resultaten av sitt arbete.

Hurdana undervisningsmetoder används i utbildningen?

Att studera bildkonst utgår från praktiskt arbete: workshoparbete, konstnärliga projekt och att öva professionella metoder. Att skapa konst, utveckla sitt eget uttryck och växa som professionell konstnär är centrala delar av studierna. Vid sidan av det praktiska arbetet lär sig studerande kritiskt tänkande genom teoretiska studier. Studier i bildkonst är flexibla och möjliggör olika slags lärstigar. Samtidskonstens metoder och teknologi erbjuder en mängd olika förverkligande- och tillämpningsmöjligheter, som studerande kan välja bland för att hitta ett lämpligt uttryckssätt.

Konsten skapas i olika lärmiljöer, vilket stärker studerandes professionella utveckling och sakkunskap på det visuella området. I bildkonstutbildningen betonas redan från början av studierna utvecklandet av professionell verksamhet och beredskap inför arbetslivet. Yrkeshögskolestudiernas styrka är praktiskt lärande. Kontakterna till konstvärlden blir tydligare då studierna framskrider. Nätverken förstärks och beredskapen för att komma vidare i sin egen karriär som konstnär efter studierna förbättras.

Med vilka slags uppgifter och inom hurdana organisationer arbetar utexaminerade?

En bildkonstnärs arbetsbild är varierande. Yrkets kärna är att skapa idéer för, planera, förverkliga och presentera verk samt samspel med konstens mottagare. I detta ingår projekt som genomförs på egen hand och i samarbete med andra konstnärer och aktörer. Konstnären för en dialog med hjälp av konsten.

En konstnär kan också sysselsätta sig med jobb inom konstnärlig utbildning och planering inom grundutbildningen, på folkhögskolor eller inom yrkesutbildning. Den utexaminerade kan fungera som oberoende konstnär och som sakkunnig inom branschen, bl.a. med titeln bildkonstnär, skulptör, konstgrafiker, konstmålare, mediakonstnär, fotograf, smyckeskonstnär och performancekonstnär.

Mer uppgifter om utbildningarna till bildkonstnär hittar man på yrkeshögskolornas webbplatser och i tjänsten Studieinfo.fi.
Examens omfattning är 240 sp och studietiden 4 år

Vad kan den som har avlagt examen?

Danslärarutbildningen erbjuder studerande goda danstekniska och uttrycksmässiga kunskaper och mångsidiga pedagogiska färdigheter för att jobba med undervisning. I utbildningen kombineras praktik, samverkan och det internationella. I examen ingår 60 studiepoäng pedagogiska studier för lärare, som utvecklar studerandes kompetens som lärare och ger lärarbehörighet.

Hurdana undervisningsmetoder används i utbildningen?

Största delen av utbildningen består av teoretiska och praktiska studier i dans samt pedagogiska studier. I de pedagogiska studierna och den tillhörande praktiken fördjupar studerande sig i att lära ut dansens olika delområden. I studierna är arbetslivet starkt närvarande genom praktiska projekt och produktioner. Praktiken som ingår i studierna är huvudsakligen undervisningspraktik.

Med vilka slags uppgifter och inom hurdana organisationer arbetar utexaminerade?

En danslärare kan jobba som lärare bl.a. inom andra stadiets yrkesutbildning, med grundläggande konstundervisning, inom den fria bildningen, eller som freelancer. Utbildningen ger också goda förutsättningar att jobba som företagare.

Mer uppgifter om utbildningarna till danslärare hittar man på yrkeshögskolornas webbplatser och i tjänsten Studieinfo.fi.
Examens omfattning är 240 sp och studietiden 4 år

Vad kan den som har avlagt examen?

Utexaminerade från formgivarutbildningen är experter på kreativ problemlösning, kreativt tänkande och kulturell och kritisk förståelse för omgivningen. Formgivaren utvecklar omgivningen genom att designa produkter, service och system (innovationer). En utexaminerad från formgivarutbildningen kan i olika problemlösningssituationer utnyttja ny teknologi, designkunnande och estetisk helhetshantering. Till formgivarens specialkunskaper hör ett design- och företagarmässigt perspektiv på problemlösning och förståelse för bra formgivning.

Hurdana undervisningsmetoder används i utbildningen?

Studierna fokuserar på det visuella, på kreativitet, växelverkan och fördjupande av teknisk kunskap och hantverksförmåga. Studerande lär sig genom olika projekt att hitta lösningar relaterade till förändringar både i individuell livsstil och i samhället. Formgivaren designar tillsammans med sakkunniga nya användarorienterade produkter och tjänster med hållbar utveckling i åtanke. Nya innovationer skapas i samarbete med företag och offentliga aktörer (servicedesign, interaktionsdesign, hälsodesign, stadsplanering m.m.).

Med vilka slags uppgifter och inom hurdana organisationer arbetar utexaminerade?

En utexaminerad kan jobba med designer-, sakkunnig- och förmansuppgifter och som egenföretagare. Formgivarna hittar jobb på företag inom olika branscher, design- och formgivningsbyråer och vid planeringsenheter inom offentliga organisationer. Examen ger också möjlighet att jobba som formgivningsexpert inom forskning, utbildning, administration eller innovationsverksamhet. En formgivare avancerar ofta från konkreta planeringsuppgifter vid en designbyrå eller ett företags produktutvecklings- eller innovationsavdelning, via uppgifter inom projekthantering och sakkunniguppgifter till förmans- och ledaruppgifter. Formgivarexamen ger bra färdigheter för företagarverksamhet, t.ex. som formgivningskonsult.

Situationen på arbetsmarknaden inom formgivningsbranschen i Finland är bra. I arbetslivet finns efterfrågan på t.ex. servicedesign och design av användarupplevelser och kunnande behövs även inom formgivningens andra delområden. Inom formgivning hittar man ofta ett jobb baserat på sin portfolio (dvs. urval av arbetsprover), med hjälp av vilken man kan visa sina specialkunskaper.

Mer uppgifter om utbildningarna till formgivare hittar man på yrkeshögskolornas webbplatser och i tjänsten Studieinfo.fi.
Examens omfattning är 240 sp och studietiden 4 år

Vad kan den som har avlagt examen?

Den som har avlagt konservatorexamen är expert på att skydda och bevara kulturarv. Utöver kunnande inom hantverk ger utbildningen omfattande teoretisk och teknisk kunskap om konservering samt goda problemlösningsfärdigheter. I konservatorstudierna fördjupar man sig i materialens egenskaper och funktioner, enligt den inriktning som studerande själv väljer.

I studierna finns flera olika inriktningar:

Konservering av historiska interiörer innebär att man fokuserar på bevarande och underhåll av interiörer i kulturhistoriskt värdefulla byggnader.

Papperskonservering innebär arbete med dokument- och konstföremål, dvs. trycksaker, böcker, konstverk på papper, fotografier och föremål gjorda av papper.

Föremålskonserveringens arbetsfält omfattar allt från arkeologiska fynd till gamla fordon. Utöver detta fördjupar sig föremålskonservatorerna i inventering av samlingar, risk- och konditionsgranskning samt utformande av planer för skötsel av samlingar, i form av projektarbeten i samarbete med museer.

Möbelkonservatorutbildningen omfattar allt från moderna möbler till 1700-talets fanerade och intarsiaprydda lackade möbler, allmogemöbler med målade blommor samt klädda möbler. Spektret av material är brett, från metallbeslag och läder till silkesbeklädda och kinesiska lackarbeten.

Textilkonservering fokuserar på bevarandet av kläder och accessoarer, målade och broderade tyger, kyrkotextilier och etnografiska textilier. I textilkonservatorns arbete förenas handens och ögats samverkan och arbetets estetiska slutresultat.

Konservering av målarkonst innebär att lära sig konservering av målade konstverk på både trä och tyg, samt konservering av ramar.

Hurdana undervisningsmetoder används i utbildningen?

Centralt inom konservering är dokumentationen av olika föremål. Till dokumentation hör material- och metodanalyser, analytisk fotografering, kartläggning av skador och utredning av kultur- och konsthistorisk kontext. För varje konserveringsobjekt görs en konserveringsrapport.

Under studierna görs rikligt med arbetslivssamarbeten och -projekt. I slutskedet av studierna gör studerande ett lärdomsprov. Lärdomsprovets praktiska del innebär oftast konservering av något föremål. Teoridelen innehåller en konserveringsplan, dokumentation, undersökningsresultat och en historisk del.

Med vilka slags uppgifter och inom hurdana organisationer arbetar de utexaminerade?

En konservator arbetar som sakkunnig med bevarande av nationellt och globalt kulturarv, bl.a. på museer, arkiv, bibliotek, stiftelser, universitet och inom olika projekt. Utbildningen ger även beredskap för att fungera som egenföretagare inom konserveringsbranschen.

Konservatorns arbete är självständigt och kräver långsiktighet, precision och noggrannhet. Arbetet sker ofta i team, vilket betyder att samarbetsförmåga och flexibilitet behövs.

Mer uppgifter om utbildningarna till konservator hittar man på yrkeshögskolornas webbplatser och i tjänsten Studieinfo.fi.
Examens omfattning är 240 sp och studietiden 4 år

Vad kan den som har avlagt examen?

En kulturproducent jobbar med kultur och inom kreativa branscher. Utexaminerade från kulturproducentutbildningen behärskar ett projektbaserat arbetssätt och ekonomiskt tänkande, och kan skapa idéer, planera, förverkliga, producera och marknadsföra evenemang. Inom kulturproducentstudierna kan man rikta in sig på till exempel affärsverksamhet, digitala produktioner eller branschövergripande evenemangsproduktion.

Hurdana undervisningsmetoder används i utbildningen?

Kulturproducentstuderande får delta i projekt inom arbetslivet redan från början av studierna. Arbetslivssamarbete, projektarbete och praktiker erbjuder studerande många möjligheter att få erfarenhet av olika uppgifter inom kulturbranschen.

Med vilka slags uppgifter och inom hurdana organisationer arbetar de utexaminerade?

Kulturproducenterna har lätt att hitta jobb, eftersom en mångsidig utbildning ger förutsättningar för att jobba med en mängd olika uppgifter. En kulturproducent kan jobba t.ex. som kultur-, festival-, och evenemangsproducent, projektledare, ledare för producentteam, kultursekreterare- och chef, verksamhetsledare, planerare, produktionsassistent, manager, kreativ egenföretagare, frilansproducent eller i frivilligorganisationer.

Mer uppgifter om utbildningarna till kulturproducent hittar man på yrkeshögskolornas webbplatser och i tjänsten Studieinfo.fi.
Examens omfattning är 240 sp och studietiden 4 år

Vad kan den som har avlagt examen?

En medianom är proffs inom medie- och kommunikationsbranschen. Kompetenser för medie- och kommunikationsbranschen kan studerande skaffa sig inom specialinriktningar såsom journalistik, visuell formgivning, film-, tv- och radioproduktion, kommunikation, spelproduktion och innehållsproduktion för webben. Medianomexamen är bred och erbjuder olika möjligheter till fördjupade studier vid olika yrkeshögskolor.

Hurdana undervisningsmetoder används i utbildningen?

Undervisningen är praktiskt inriktad med betoning på projektbaserat arbete. I studierna ingår praktikperioder på företag eller organisationer inom medie- och kommunikationsbranschen, som hjälper studerande att knyta kontakter med yrkesverksamma inom branschen.

Med vilka slags uppgifter och inom hurdana organisationer arbetar utexaminerade?

Digitaliseringen, den finländska spelindustrins framgång, skapandet av 3D- eller virtuella VR/AR/XR-världar, den ökade mångfalden inom kommunikation och tv-seriers växande popularitet har skapat nya möjligheter till varierande sysselsättning inom medie- och kommunikationsbranschen.

En medianom kan jobba som t.ex. redaktör, informatör, grafiker, art director, copywriter, kameraman, regissör, producent, mediaplanerare, fotograf, animatör, speldesigner, front end developer eller webbdesigner.

En medianom utexaminerad från studieinriktningen journalistik kan jobba som journalist, t.ex. med dagstidnings- eller tidskriftsmedier, radio, TV eller webbmedier. Medianomer inriktade på journalistik hittar jobb på rikstidningar, landskaps- och lokaltidningar, digitala medier (t.ex. YLE), reklam- och kommunikationsbyråer, kommunikationsenheter på företag och organisationer, eller som företagare. Utbildningen ger även kompetens för sakkunniguppgifter inom kommunikationsbranschen, t.ex. informatör, copywriter eller projektledare. En medianom kan också rikta in sig på reklam och reklamdesign.

En medianom utexaminerad från studieinriktningen visuell design kan jobba med varierande uppgifter inom visuell kommunikation. Utbildningen ger möjlighet att jobba på reklam- och kommunikationsbyråer, kommunikationsenheter på företag  eller på företag inom spelbranschen. Jobbtiteln kan vara t.ex. grafisk designer, grafiker, AD (Art Director), webbdesigner, UI/UX-designer, visuell formgivare, spelgrafiker, animatör, videoinnehållsproducent eller fotograf.

En medianom med inriktning 3D-visualisering kan arbeta t.ex. som 3D- eller 2D-spelgrafiker, karaktärsdesigner, karaktärsanimatör, VR/AR/XR-artist, VFX-artist, 3D-reklamgrafiker, visualiserare för arkitektur eller produktvisualiserare.

En medianom utexaminerad från studieinriktningen för film kan jobba inom den audiovisuella branschen, t.ex. på filmproduktionsbolag, inom tv-produktion eller med företags- och reklamkommunikation. Arbetsuppgifterna kan omfatta manusskrivande, fotografi, klippning, ljuddesign, regi, produktionsuppgifter eller någon annan form av innehållsproduktion och konceptualisering.

Mer uppgifter om utbildningarna till medianom hittar man på yrkeshögskolornas webbplatser och i tjänsten Studieinfo.fi.  
Examens omfattning är 240 sp och studietiden 4 år

Vad kan den som har avlagt examen?

Utexaminerade från musikerutbildningen kan både utveckla sina egna och förverkliga andras konstnärliga visioner. Utbildningen ger färdigheter att fungera professionellt och kreativt i olika slags arbetsgemenskaper och dra nytta av den nyaste teknologin för att stöda och utveckla ens eget konstnärliga uttryck. I musikerns jobb är det viktigt att skapa nätverk, fördjupa sig i det inhemska och utländska arbetsfältet och bredda sina arbetslivskontakter. En musiker fungerar som sakkunnig i olika miljöer inom musik- och teaterbranschen och behöver i sitt jobb vara bra på att uppträda, hantera projekt och samarbeta.

Musikerstudierna ger beredskap att inhämta och analysera information kritiskt samt att analysera och utvärdera sitt eget och andras arbete. Under utbildningen lär man sig att producera och tolka noter och annat grafiskt eller skriftligt uttryck inom musiken. Studierna ger färdigheter att förstå och skapa olika metoder och särdrag inom kroppsligt uttryck. Studerande lär sig också att gestalta musikens och/eller teaterns utvecklingslinjer och förstå vikten av företagsamhet i arbetslivet. Dessutom ger utbildningen kunskap om verksamhet inom musik- och teaterbranschen, lagstiftning och förfaranden kring upphovsrätt och rådande avtals- och rapporteringspraxis inom musik- och teaterbranschen. Under studierna får studerande mångsidig erfarenhet av att uppträda, av specifika drag i arbetssökandet och olika plikter och förfaranden som relaterade till detta. Utbildningen ger förutsättningar för att göra högklassig musik och teater, kroppslig framställning och konstnärskap både som individ och som medlem i en grupp.

Hurdana undervisningsmetoder används i utbildningen?

Inom musikerutbildningen används varierande undervisningsmetoder, såsom omvänt klassrum och omvänd inlärning, mästar-gesäll-inlärning inom individuell undervisning, smågruppsundervisning, aktiverande föreläsningar, nätverksbaserade workshops, självständigt arbete och guidad informationssökning. Studerande tar själv ansvar för sin inlärning och självutvärdering och referentgranskning är en viktig del av inlärningsprocessen.

I musikerutbildningen betonas professionell verksamhet och utvecklandet av färdigheter inför arbetslivet. En styrka i yrkeshögskolestudierna är praktiskt inriktat lärande. Kontakt med aktörer inom branschen betonas allt mer då studierna framskrider. Nätverksarbete stärker beredskapen för en karriär som konstnär efter avlagd examen.

Professionellt producerade och förverkligade inhemska och internationella mästarkurser och arbetslivsproduktioner fördjupar förståelsen för branschens särdrag och skapar kontakter till olika aktörer. Produktionerna görs i olika lärmiljöer, vilket stärker den professionella utvecklingen och en mångsidig sakkunskap inom branschen.

Med vilka slags uppgifter och inom hurdana organisationer arbetar utexaminerade?

Musiker arbetar med varierande uppgifter inom musikindustrin och/eller teaterbranschen, bl.a. som musiker, skådespelare och/eller som medlem i en ensemble eller ett band, som dansare, tonsättare, sångtextförfattare, musikproducent, konstnärlig producent, kör- eller orkesterledare, mixare eller som sakkunniga inom musik- eller teaterbranschen. Genom val av biämnen under studierna kan man bygga på sin kompetens bl.a. inom marknadsföring och företagande.

Mer uppgifter om utbildningarna till musiker hittar man på yrkeshögskolornas webbplatser och i tjänsten Studieinfo.fi.
Examens omfattning är 240 sp och studietiden 4 år

Vad kan den som har avlagt examen?

En utexaminerad från musikpedagogutbildningen har mångsidiga kunskaper och färdigheter inom musikbranschen. Målet med utbildningen är att man som utexaminerad på ett mångsidigt sätt kan tillämpa den kunskap man erhållit genom att studera instrument, ensemblemusik, musikalisk gestaltning och ledarskap samt kreativitet.

I examen ingår 60 studiepoäng pedagogiska studier för lärare, som utvecklar studerandes kompetens som lärare och ger lärarbehörighet. Under studierna bekantar man sig också på ett konkret sätt med företagande inom musikbranschen och utvecklar färdigheter för att skapa en produkt av och marknadsföra sitt eget kunnande.

Hurdana undervisningsmetoder används i utbildningen?

Arbetslivet är starkt närvarande i studierna genom praktiskt inriktade intensivkurser, projekt och produktioner. Musikpedagogernas praktik är i huvudsak undervisningspraktik, som genomförs t.ex. vid en musikskola.

Med vilka slags uppgifter och inom hurdana organisationer arbetar utexaminerade?

Musikpedagogexamen ger behörighet att jobba med olika slags undervisnings- och ledaruppgifter. Musikpedagoger är verksamma som lärare i instrument eller musikalisk gestaltning, musiklärare för barn, kör- och orkesterledare vid musikinstitutioner (musikskolor, -institut och konservatorier), vid institutioner för fri bildning (arbetar- och medborgarinstitut) eller jobbar inom olika föreningar. En musikpedagog kan också vara företagare. Musikpedagogens yrkeskunskap behövs också  som instruktör, lärare och sakkunnig på företag som erbjuder olika kurser och utbildningar. Många musikpedagoger använder sin kompetens i musikerjobb såsom ackompanjatör, i en orkester eller som turnerande musiker.

Mer uppgifter om utbildningarna till musikpedagog hittar man på yrkeshögskolornas webbplatser och i tjänsten Studieinfo.fi.
Examens omfattning är 240 sp och studietiden 4 år

Vad kan den som har avlagt examen?

Scenkonstpedagogutbildningen ger studerande mångsidig praktisk och teoretisk kunskap inom scenkonst och en förmåga att tillämpa sitt kunnande. En utexaminerad scenkonstpedagog är både pedagog och konstnär. I utbildningen specialiserar man sig antingen på teater eller på cirkus. I utbildningen kombineras praktik, samverkan och det internationella. I examen ingår 60 studiepoäng pedagogiska studier för lärare, som utvecklar studerandes kompetens som lärare och ger lärarbehörighet.

Hurdana undervisningsmetoder används i utbildningen?

Största delen av utbildningen består av teoretiska och praktiska studier i teater eller cirkus, samt pedagogiska studier. I studierna är arbetslivet starkt närvarande genom praktiska projekt och produktioner. I de pedagogiska studierna och den tillhörande praktiken fördjupar man sig i att lära ut olika delområden inom teater eller cirkus.

Med vilka slags uppgifter och inom hurdana organisationer arbetar utexaminerade?

Utbildningen ger färdigheter att fungera som mångsidig expert inom teater och cirkus och kompetens att jobba som pedagog och konstnär med olika uppgifter inom branschen. En utexaminerad kan jobba som t.ex. regissör, lärare, artist, frilanskonstnär, med uppgifter inom programproduktion, med eget företag eller med tillämpad teater eller cirkus.

Mer uppgifter om utbildningarna till scenkonstpedagog hittar man på yrkeshögskolornas webbplatser och i tjänsten Studieinfo.fi.
Examens omfattning är 240 sp och studietiden 4 år

Vad kan den som har avlagt examen?

En utexaminerad från vestonomutbildningen har mångsidig beklädnadsteknisk, företagsekonomisk och visuell kunskap. I studierna kan man rikta in sig på till exempel kunnande om klädesplaggs storlekar, klädernas kommersiella sida, hantering av internationella beställnings- och leveranskedjor, inköpskunskap, visuell marknadsföring eller kollektionsdesign.

Den utexaminerade känner till produkt- och kundgrupper, materialhantering, finbearbetning och testning, samt processer och standarder relaterade till kläddesign, tillverkning och import. Till vestonomens kunnande hör också teknisk planering av kläder för produktion, kvalitetskontroll samt instruktioner, storlekar och mönsterklassning av produkter. En vestonom kan beakta ansvarsfullhet inom branschen, hållbar utveckling och cirkulär ekonomi. Vestonomen följer klädbranschens utveckling och kan ta i beaktande e-funktioner, applikationer och virtuell verklighet inom beklädnadsbranschen.

Hurdana undervisningsmetoder används i utbildningen?

I studierna utnyttjas forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet och studierna genomförs t.ex. som olika projekt. Beklädnadsbranschen automatiseras i samband med digitaliseringen och i framtiden spelar artificiell intelligens en stor roll inom processer för produktion och kvalitetskontroll, vilket även syns i undervisningens innehåll. Studierna genomförs i tätt samarbete med arbetslivet.

Med vilka slags uppgifter och inom hurdana organisationer arbetar utexaminerade?

En vestonom fungerar som sakkunnig inom beklädnadsbranschen eller förman för produkt- och kvalitetskontroll. Den utexaminerade kan jobba inom små eller stora företag både i Finland och utomlands.

Yrkesbeteckningar som används är t.ex. mönsterkoordinator, modellmästare, produktchef, produktionschef, produktsekreterare, inköpschef, designer, sortimentskoordinator, designassistent, produktassistent, importör, agent, säljchef och marknadsföringschef.

Mer uppgifter om utbildningarna till vestonom hittar man på yrkeshögskolornas webbplatser och i tjänsten Studieinfo.fi.

Företagsekonomi och informationsbehandling

Utbildningar till tradenom (YH)

Examens omfattning är 210 sp och studietiden 3,5 år

Vad kan den som har avlagt examen?

Tradenomexamen inom biblioteks- och informationstjänst erbjuder de studerande färdigheter att arbeta med kundtjänst på bibliotek. Den som har avlagt examen känner till bibliotekens historiska och kulturella faser samt deras samhälleliga betydelse och kan dessutom utnyttja biblioteksnätverket samt de mest centrala nationella datasystemen. Studierna betonar kundtjänst, servicedesign, samlingsarbete, litteratur, hur man förmedlar information och publikationer till kunder samt informationssökning.

Hurdana undervisningsmetoder används i utbildningen?

Utbildningen förenar yrkesmässigt och teoretiskt kunnande. Mångsidiga språk- och företagsekonomiska studier stöder det yrkesmässiga kunnandet. I studierna ingår teamarbete i projekt och uppdrag som baserar sig på beställningar från arbetslivet. I studierna ingår även praktik på bibliotek eller i informationstjänster. Studierna består till stor del av närundervisning men även nätkurser ingår.

Med vilka slags uppgifter och inom hurdana organisationer arbetar de utexaminerade?

En tradenomexamen i biblioteks- och informationstjänst ger enligt bibliotekslagen behörighet till olika uppgifter på allmänna bibliotek. Den utexaminerade har mångsidiga färdigheter att arbeta på kommunernas och yrkeshögskolornas bibliotek samt i olika informationstjänster.

Den som avlagt examen kan arbeta t.ex. med kundtjänst, som sekreterare eller med planerings- eller chefsuppgifter. Inom biblioteks- och informationstjänstsorganisationerna finns också många specialuppdrag som projekt- och IT-planeraruppgifter, som den utexaminerade också kan jobba med.

Mer uppgifter om utbildningarna för biblioteks- och informationstjänst hittar man på yrkeshögskolornas webbplatser och i tjänsten Studieinfo.fi.
Examens omfattning är 210 sp och studietiden 3,5 år

Vad kan den som har avlagt examen?

Tradenomutbildning i företagsekonomi erbjuder studeranden ett övergripande företagsekonomiskt kunnande samt en stark kunskapsbas för arbete i företagsvärlden. Examen innehåller studier i alla centrala delar inom affärsverksamhet: företagande, marknadsföring och försäljning, redovisning och finansiering, ledarskap och utveckling av arbetsgemenskapen, kommunikation i affärslivet, logistik samt affärsjuridik. En tradenom är expert på affärslivet och har ett övergripande yrkesmässigt kunnande, goda kommunikationskunskaper och mångsidiga språkkunskaper.

Under studierna lär sig studeranden att analysera affärsverksamhet och marknader samt att utveckla nya verksamhetssätt. Dessutom övar man under studierna projekt- och teamarbetskunskaper samt att verka inom olika nätverk. En viktig del av studierna är en sex månader lång praktik i något företag eller annorstädes i arbetslivet. Studierna förbereder också för arbete i internationella sammanhang.

Förutom företagsekonomi erbjuds följande utbildningar: försäljning, affärslogistik, servicelösningar i affärsverksamhet och språk samt dataanalys i affärsverksamhet och visualisering. Inom utbildningen inom försäljning kan studeranden förbereda sig för krävande expert- och utvecklingsuppgifter inom försäljning i olika branscher t.ex. inom industri, handel och service. Inom utbildningen inom affärslogistik kan studeranden fördjupa sitt företagsekonomiska kunnande i olika delområden i logistik: inköp, transport, lagrings- och logistiktjänster samt informationslogistik. Utbildningen inom servicelösningar i affärsverksamhet och språk erbjuder däremot studeranden en mångsidig kombination av kunnande i språk, företagsekonomi, kommunikation och assistentarbete.  I utbildningen inom dataanalys och visualisering förenas studier i företagsekonomi, dataanalys och visualisering samt kommunikation. I utbildningen lär sig studeranden hur affärsverksamhet styrs med hjälp av kunskap.

Hurdana undervisningsmetoder används i utbildningen?

De praktiskt inriktade studierna sker i samarbete med företag. Att lära sig genom att göra samt att delta i samarbetsprojekt med företag utvecklar studerandenas färdigheter i arbetslivet och gör det möjligt att skapa nätverk med företag och andra arbetslivsorganisationer redan under studietiden. Studierna förverkligas mångsidigt. För dem som redan befinner sig i arbetslivet erbjuds flexibla flerformsstudier. Studeranden kan avlägga delar av studierna under internationellt studerandeutbyte.

Med vilka slags uppgifter och inom hurdana organisationer arbetar de utexaminerade?

Examen ger goda färdigheter att arbeta i inhemska och internationella affärsmiljöer och gör det möjligt att få en anställning inom både den privata och offentliga sektorn. Tradenomer i företagsekonomi arbetar med uppgifter inom marknadsföring, kommunikation, försäljning, ekonomistyrning och personaladministration, finansiering och finansbranschen, dataanalys och ICT-branschen samt inom internationell handel och -logistik. Hur man placerar sig i arbetslivet kan man redan under studietiden påverka enligt egna intressen, målsättningar och drömmar. Efter att ha skaffat sig arbetserfarenhet har en tradenom med företagsekonomisk inriktning förutsättningar att arbeta med expert- och chefsuppgifter som kräver kunskaper i affärsverksamhet, eller som privat företagare.

Mer uppgifter om utbildningarna till tradenom hittar man på yrkeshögskolornas webbplatser och i tjänsten Studieinfo.fi.
Examens omfattning är 210 sp och studietiden 3,5 år

Vad kan den som har avlagt examen?

Utbildningen i databehandling erbjuder studeranden grundläggande kunskaper i kodning, webbproduktion, datanätverk och databaser. Dessutom ger examen goda grundkunskaper och färdigheter i kommunikation, projektliknande arbetssätt samt affärsverksamhet. Yrkeshögskolorna erbjuder olika inriktningsalternativ inom tradenomexamen i informationsbehandling. Man kan bekanta sig med dem på yrkeshögskolornas webbplatser.

Hurdana undervisningsmetoder används i utbildningen?

Yrkeshögskolorna samarbetar nära med näringslivet och olika projekt i arbetslivet kompletterar inlärningen. Vid sidan av traditionell närundervisning utnyttjar man nätstudier i utbildningen. För de som redan befinner sig i arbetslivet finns flexibla flerformsstudier tillgängliga i olika yrkeshögskolor.

Med vilka slags uppgifter och inom hurdana organisationer arbetar de utexaminerade?

Den som har avlagt tradenomexamen i informationsbehandling anställs till många slags expert-, service- och chefsuppgifter både i företagsvärlden och inom den offentliga sektorn. Oftast är uppgifterna relaterade till programmering eller dataadministration som mobila digitaliserade tjänster och kunder behöver. Detta betyder t.ex. att utveckla och testa olika applikationer och digitala tjänster samt försäljnings-, kundtjänst- och chefsuppgifter. Yrkesbeteckningar kan vara t.ex. applikations-, programvaru- eller speldesigner, webbdesigner, datasäkerhetsexpert, dataanalytiker, IT-stödperson eller projektchef.

Mer uppgifter om tradenomutbildningarna inom databehandling hittar man på yrkeshögskolornas webbplatser och i tjänsten Studieinfo.fi.
Examens omfattning är 210 sp och studietiden 3,5 år

Vad kan den som har avlagt examen?

Tradenomstudier inom säkerhetsbranschen innebär att man specialiserar sig på företagsekonomi samt säkerhet och riskhantering. Under studiernas gång får studeranden en uppfattning om vad säkerhet och riskhantering betyder för samhälle, företag och individ. Genom kompletterande studier kan studerande profilera sig på samhällets säkerhet, företags och organisationers säkerhet eller riskhantering. Säkerhetsbranschens centrala målsättning är att förebygga olika brott, hot och olyckor.

Hurdana undervisningsmetoder används i utbildningen?

Utbildningen förverkligas årligen både som dagstudier och flerformsstudier med betoning på nätstudier, som möjliggör en flexiblare tidsanvändning. Under studierna är det möjligt att göra olika projekt och utvecklingsuppdrag tillsammans med utomstående partner och företag. Förutom genom kompletterande studier fördjupas kunnandet i säkerhet och riskhantering genom praktik och lärdomsprov. Studerande kan avlägga delar av studierna också under internationellt studerandeutbyte.

Med vilka slags uppgifter och inom hurdana organisationer arbetar de utexaminerade?

Den som har avlagt tradenomexamen inom säkerhetsbranschen arbetar vanligen med expertuppgifter, som teamledare eller med uppgifter i mellanledningen. Detta betyder t.ex. planerings-, utvecklings- och expertuppgifter angående säkerhet och riskhantering i företag eller som konsult. En tradenom inom säkerhetsbranschen kan anställas också av en läroanstalt eller företag som utbildare i säkerhetsfrågor eller av försäkringsbolag eller finanssektorn för expertuppgifter. En utexaminerad kan också få anställning som brandinspektör vid räddningsverket eller jobba med andra myndighetsuppgifter.

Mer uppgifter om tradenomutbildningen inom säkerhetsbranschen hittar man på yrkeshögskolornas webbplatser och i tjänsten Studieinfo.fi.

Naturbruk

Hurdant kunnande får studerande i branschen under sina studier?

Utbildningarna inom naturbruk utbildar experter inom lant- och skogsbruk, miljö-, grön- och trädgårdsplanering samt hållbar utveckling och bioekonomi. Kunnandet baserar sig på förståelse och utnyttjande av de biologiska processerna. Utöver de biologiska processerna studerar man företagsekonomi, produktionsteknik, kommunikations- och datatekniska färdigheter, forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet samt internationalisering.

Med vilka slags uppgifter arbetar de som utexamineras i branschen?

Arbetsuppgifterna i naturbruksområdet anknyter till hållbar användning av naturresurser och utveckling av branschen. De utexaminerade kan arbeta t.ex. som företagare, inom handel och industri, inom förvaltning och som experter i olika organisationer, i forsknings- och utvecklingsprojekt, inom yrkesutbildningen samt inom finansierings- och försäkringssektorn.

Mer uppgifter om utbildningarna inom naturbruksområdet hittar du på yrkeshögskolornas webbplatser och i tjänsten Studieinfo.fi.
Examens omfattning är 240 sp och studietiden 4 år

Vad kan den som har avlagt examen?

Utbildningen inom lantbruksnäringarna erbjuder den studerande ett brett kunnande inom lantbruk och landsbygdsnäringarna. I studierna ingår hållbar växtproduktion, husdjursproduktion, lantbruksteknologi, lantbruksföretagande och teoretiska grunder där miljöaspekterna är beaktade. Den studerande kan fördjupa sitt kunnande enligt sina personliga mål till exempel inom hästhållning, mjölkproduktion, odling av specialväxter eller skogsbruk. Under studierna lär man sig också om forsknings- och utvecklingsverksamhet, internationell verksamhet samt att fungera i landsbygdens nätverk.

Hurdana undervisningsmetoder används i utbildningen?

Studierna är praktiskt förankrade och svarar mot arbetslivets kompetenskrav. Parallellt med den teoretiska delen av utbildningen sker mycket inlärning i praktiska inlärningsmiljöer såväl i skolornas egna faciliteter som i företag och organisationer inom branschen. Studierna sker i både autentiska  och virtuella miljöer, i team och projekt. I studierna ingår praktik och en del av studierna kan avläggas utomlands.

Med vilka slags uppgifter och inom hurdana organisationer arbetar de utexaminerade?

Agrologer har förutsättningar att fungera i industrier inom landsbygdsektorn och inom näringslivet i produktions-, handels-, service-, forsknings- och utvecklingsuppgifter, som egenföretagare samt i olika myndighetsuppgifter i branschen. Befattningen kan vara landsbygdsföretagare, projektledare, produktchef, gårdsförvaltare, lärare, försäljningschef, landsbygdsombudsman, expert, inspektör eller försöksledare.

Mer uppgifter om utbildningarna till agrolog hittar man på yrkeshögskolornas webbplatser och i tjänsten Studieinfo.fi.

Hortonom (YH), trädgårdsskötsel

Examens omfattning är 240 sp och studietiden 4 år
Vad kan den som har avlagt examen?
Utbildningen inom trädgårdsskötsel erbjuder den studerande ett brett kunnande inom trädgårdsnäringarna. I studierna ingår såväl frilandsodling, som odling i växthus och växttunnlar som odling i sluten terassodlingsmiljö. I utbildningen till hortonom inom trädgårdsskötsel ingår odling, förädling, produktutveckling, handel med och marknadsföring av prydnadsväxter, grönsaker, bär, frukt och svamp. Den studerande kan fördjupa sitt kunnande enligt sina personliga mål t.ex. inom trädgårdshandel, växthus- eller frilandsproduktion.
Hurdana undervisningsmetoder används i utbildningen?
Utbildningen är praktiskt förankrad och svarar mot arbetslivets kompetenskrav. Undervisningsmetoderna stöder flexibelt studierna med betoning på närvaro eller distansstudier enligt den studerandes livssituation. Mycket av inlärningen sker i praktiska inlärningsmiljöer såväl i skolornas egna utrymmen som i projekt som utförs i företag och organisationer inom branschen. Studierna sker i både autentiska  och virtuella miljöer, i team och projekt. I studierna ingår praktik och en del av studierna kan avläggas utomlands.
Med vilka slags uppgifter och inom hurdana organisationer arbetar de utexaminerade?
Utbildningen ger färdigheter till olika arbetsuppgifter inom trädgårdsbranschen där aktuell yrkeskompetens är viktig. Trädgårdshandeln är internationell. Kunskaper och färdigheter rör sig snabbt från ett land till ett annat. En hortonom inom trädgårdsskötsel arbetar på odlingar, med rådgivningstjänster samt med myndighetsuppdrag och inom affärsverksamhet. Exempel på yrkesbenämningar är produktionschef, försäljningschef, odlingschef, trädgårdsföretagare, företagsledare, inköpsansvarig, ansvarig trädgårdsmästare, produktgruppschef, försöksledare, fältmästare, växtinspektör, försäljare och rådgivare.

Hortonom (YH), byggd miljö 

Examens omfattning är 240 sp och studietiden 4 år
Vad kan den som har avlagt examen?
Utbildningen inom byggd miljö erbjuder den studerande ett brett kunnande inom grönområden. Hortonomen inom bygd miljö behärskar planering, uppbyggande, skötsel och förvaltning av grönområden. Den utexaminerade förstår betydelsen av  den byggda miljön och naturens processer samt känner till naturens och grönområdenas växter och kraven på deras växtplatser. En hortonom känner också till den byggda miljöns konstruktioner, material och produkter. Den studerande kan fördjupa sitt kunnande till exempel inom planering, förvaltning eller skapandet av den byggda miljön.
Hurdana undervisningsmetoder används i utbildningen?
Studierna är praktiskt förankrade och svarar mot arbetslivets kompetenskrav. Undervisningsmetoderna stöder flexibelt studierna med betoning på närvaro eller distansstudier enligt den studerandes livssituation. Mycket av inlärningen sker i praktiska inlärningsmiljöer såväl i skolornas egna utrymmen som i projekt som utförs i företag och organisationer inom branschen. Studierna sker i både autentiska  och virtuella miljöer, i team och projekt. I studierna ingår praktik och en del av studierna kan avläggas utomlands.
Med vilka slags uppgifter och inom hurdana organisationer arbetar de utexaminerade?
Utbildningen ger färdigheter att planera och utveckla grönområden i olika organisationer samt agera i enlighet med principerna för ansvarsfullt företagande. Arbetsgivare till hortonomen inom byggd miljö är ofta städer, kommuner, församlingar, företag inom fastighetsbranschen och grönområdesbyggnad. Många fungerar också som företagare inom grönområdet.  Exempel på yrkesbenämningar är grönområdesplanerare, landskapsplanerare, byggnadshortonom, grönenhetschef, beställningschef, parkchef, arbetsledare, stadsträdgårdsmästare, församlingsträdgårdsmästare och grönområdesbyggare.

Mer uppgifter om utbildningarna till hortonom hittar du på yrkeshögskolornas webbplatser och i tjänsten Studieinfo.fi.
Examens omfattning är 240 sp och studietiden 4 år

Vad kan den som har avlagt examen?

En utexaminerad skogsbruksingenjör behärskar skogsbruk som baserar sig på hållbart utnyttjande av skogen. Under studierna inhämtas kunnande om skogsekologi, skogsskötsel, virkesanskaffning och drivningsplanering. I en central roll är även kundbetjäning, marknadsföring, geografisk information, bioenergi, förvaltning av skogsegendom och skogsföretagande. Under utbildningen lär sig studerande att vara kundorienterade vid samarbete med skogsägarna och olika intressenter.

Hurdana undervisningsmetoder används i utbildningen?

Studierna är praktiskt förankrade och svarar mot arbetslivets kompetenskrav. Man studerar skogsbruk enligt olika metoder i team och projekt såväl i skolornas egna utrymmen som i utomstående företag. Skogen är den mest centrala inlärningsmiljön.

Med vilka slags uppgifter och inom hurdana organisationer arbetar de utexaminerade?

Skogsbruksstudierna förbereder för många olika arbetsuppgifter. I industrin placerar sig skogsbruksingenjören inom virkesanskaffning, dvs. inköp och drivningsplanering. På det privata skogsbruksområdet kan man arbeta med rådgivnings- och serviceuppgifter i skogsvårdsföreningar och företag inom skogstjänster, där kunderna är privata skogsägare. Skogsbruksingenjören kan specialisera sig på natur- och miljövårdsuppgifter. Då kan Forststyrelsen, städer och organisationer i branschen fungera som arbetsgivare. Utbildningen ger också en bra grund för företagande inom skogstjänster.

Mer uppgifter om utbildningarna till skogsbruksingenjör hittar man på yrkeshögskolornas webbplatser och i tjänsten Studieinfo.fi.
Examens omfattning är 240 sp och studietiden 4 år

Vad kan den som har avlagt examen?

Miljöplaneraren är expert på och praktiskt kunnig i hållbarhetsfrågor. I utbildningen bekantar man sig med de olika delområdena inom hållbar utveckling, så som miljöteknik, administrativ verksamhet, vattenteknik och återvinning av olika material samt med olika verktyg för uppföljning av miljön och med verksamhetsmodeller för att återställa miljön.  

Hurdana undervisningsmetoder används i utbildningen?

Studierna är praktiskt förankrade och arbetslivsrelaterade. Undervisningsmetoderna stöder flexibelt studierna med betoning på närvaro eller distansstudier enligt den studerandes livssituation. I studierna ingår projekt, från näringslivet eller från den egna arbetsmiljön, inom hållbar utveckling. Med hjälp av projekten utvecklar de studerande sitt praktiska kunnande och sina arbetslivskompetenser bland annat genom arbete i team. Informationsteknik utnyttjas mångsidigt.  

Med vilka slags uppgifter och inom hurdana organisationer arbetar de utexaminerade?

Miljöplanerarna kan fungera i olika koordinerings- och expertuppgifter i till exempel kommuner, regionala organisationer, föreningar och företag. Dessutom kan miljöplaneraren arbeta med miljöbranschens rådgivnings- och utbildningsuppgifter, där man bör beakta juridiska, ekonomiska och etiska aspekter. Yrkesbenämningar är bland annat miljöplanerare, avfalls- och återvinningsrådgivare, miljöinspektör, projektledare, informatör och miljöansvarig.

Mer uppgifter om utbildningarna till miljöplanerare hittar man på yrkeshögskolornas webbplatser och i tjänsten Studieinfo.fi.

Turism, kosthåll och ekonomi

Hurdant kunnande får studerande i branschen under sina studier?

De som studerar på turism-, kosthålls- och ekonomiområdet blir restonomer. Utbildningen ger beredskap att kombinera arbetsuppgifter av väldigt olika art, vilket gör restonomerna till mångsidiga experter. Utbildningen förbereder studerande för arbetsuppgifter i vilka det behövs både praktiskt kunnande och planerings-, utvecklings- och expertkunnande. Branschen är starkt internationell och den som har avlagt restonomexamen har goda förutsättningar att fungera i mångkulturella miljöer.

Med vilka slags uppgifter arbetar de som utexamineras i branschen?

Arbetsuppgifterna inom turism-, kosthålls- och ekonomiområdet kräver ett serviceinriktat förhållningssätt. För att uppnå framgång i arbetsuppgifterna förutsätts förmåga att fungera lösningsinriktat och företagsamt. I branschen kan man arbeta t.ex. med turism-, inkvarterings-, kosthålls-, program-, evenemang-, livsmedels- eller utrymmesservice. Sysselsättningsmöjligheter finns både i Finland och utomlands.

Mer uppgifter om utbildningarna inom turism-, kosthålls- och ekonomiområdet hittar man på yrkeshögskolornas webbplatser och i tjänsten Studieinfo.fi.
Examens omfattning är 210 sp och studietiden 3,5 år

Vad kan den som har avlagt examen?

De som utexamineras från restonomutbildningen är experter på lönsam och kundcentrerad affärsverksamhet. I restonomens arbetsuppgifter är det väsentligt att måna om kundupplevelsen och kundrelationen samt betjäningssituationerna och användarnas behov. Då man fungerar i förmansuppgifter är det viktigt att utveckla och främja arbetet och arbetsgemenskapen. Till restonomens centrala uppgifter hör utveckling och ledning av kundcentrerade serviceprocesser, att följa upp trender samt att förutse utvecklingen. I studierna kan man specialisera sig inom turism, i ledarskap och utveckling av evenemangs- eller livsmedelsproduktion eller i ledarskapsuppgifter i hotell- och restaurangbranschen.  Studier i lokalservice ger beredskap att fungera i ledarskaps- och planeringsuppgifter inom renhållning samt aula-, mottagnings- och mötesservice.  

De som har avlagt restonomexamen ser branschens utvecklingspotential från ett brett perspektiv och har mångsidigt kunnande i planering och förverkligande av serviceprocesser och servicehelheter. Det breda kunnande som utbildningen medför ger förutsättningar för att betjäna både inhemska och utländska kunder och att svara mot serviceföretagens utvecklingsbehov. Det affärskunnande man får under studierna ger förutsättningar för att arbeta med mångsidiga arbetsuppgifter även inom andra sektorer där det behövs kompetens i kundrelationer och marknadsföring samt organisations- och utvecklingsfärdigheter.  

Hurdana undervisningsmetoder används i utbildningen?

I studierna betonas arbetslivsrelaterade inlärningsmetoder. Under studierna samarbetar man tätt med företag i branschen. Studierna ger kompetenser i teamarbete, social kompetens och nätstudiefärdigheter.  

Med vilka slags uppgifter och inom hurdana organisationer arbetar de utexaminerade?

Restonomens arbetsuppgifter kännetecknas av produktion och ledning av upplevelsebetonad och hållbar serviceverksamhet i turism- och kosthållsbranschen. Restonomen kan arbeta i kundbetjänings- och utvecklingsuppgifter, med förmansuppgifter eller som företagare i inhemska och utländska arbetsgemenskaper. Restonomerna jobbar inom privata, offentliga och tredje sektorn.
 
Mer uppgifter om utbildningarna till restonom hittar man på yrkeshögskolornas webbplatser och i tjänsten Studieinfo.fi.

Sjöfart

Hurdant kunnande får studerande i branschen under sina studier?

Målet med sjöfartsutbildningen är att utbilda professionella sjökaptener och maskinchefer som kan verka både i den nationella, europeiska och internationella trafiken. Utbildningen uppfyller de krav som ställs i den internationella STCW-konventionen (Standards of Training, Certification and Watchkeeping for Seafarers) för sjöfartsutbildning, certifiering och vakthållning. FN:s underorganisation IMO (International Maritime Organization) definierar STCW-konventionen.

Utbildningen följer med och förutser förändringar i sjöfartbranschens  kompetensbehov och strävar med sin forsknings- och utvecklingsverksamhet att t.ex. möta miljörelaterade utmaningar och de fjärrstyrda fartygens utvecklingsbehov.

Med vilka slags uppgifter arbetar de som utexamineras i branschen?

De som utexamineras i branschen arbetar med befälsuppgifter på fartyg, på däcks- och maskinavdelningar. Utbildningen ger även kompetens för att kunna fungera i ledande ställning inom landbaserade organisationer inom sjöfartsnäringen, försäkringsbranschen, varvsindustrin, logistik, befraktning o.s.v. Oftast följer fartygen ett roterande system där arbets- och lediga perioden fördelas i förhållande 1:1 (t.ex. 10 dagar arbete och 10 dagar ledigt eller 4 veckor arbete och 4 veckor ledigt). Sysselsättningssituationen i branschen är medelhög och förbättras sannolikt under de kommande åren, då många kommer att gå i pension.

Mer uppgifter om utbildningarna inom sjöfart hittar du på yrkeshögskolornas webbplatser och i tjänsten Studieinfo.fi.
Examens omfattning är 270 sp och studietiden 4,5 år  

Vad kan den som har avlagt examen?

Efter avlagda sjökaptensstudier kan man bli vaktstyrman inom däcksbefälet. Sjökaptenen kan efter avlagda studier och den handledda arbetspraktiken som där ingår, från sjöfartsmyndigheten ansöka om vaktstyrmansbrev, vilket krävs då man fungerar i dessa uppgifter. Med sjökaptensexamen och tillräcklig arbetspraktik som vaktstyrman kan man från sjöfartsmyndigheten ansöka om överstyrmansbrev och sjökaptensbrev, vilka ger behörighet att fungera som överstyrman och befälhavare.

Utbildningens mål är att ge den studerande kompetens att fungera som befälhavare. Till sjökaptenens huvudsakliga uppgifter hör att ansvara för och föra fartyget, samt att transportera last på ett sådant sätt som är säkert för både människor och miljö. Utbildningen ger kompetens att klara de uppgifter som hör till däcksbefälet.  Den studerande får kompetenser i t.ex. navigation, sjömanskap, fartygsteknik, sjötransportteknik och sjöradiolära. Olika projekt tillsammans med näringslivet, t.ex. i samband med lärdomsprovet, möjliggör specialisering inom området och skapandet av fungerande nätverk.

Hurdana undervisningsmetoder används i utbildningen?

I utbildningen utnyttjas mångsidigt olika undervisningsmetoder. I teoristudierna hålls föreläsningar i meningsfulla helheter. Studierna sker dock till stora i olika digitala inlärningsmiljöer och -plattformar. Distansstudiemetoderna och -möjligheterna utvecklas kontinuerligt (som exempel kan nämnas föreläsningar som hålls virtuellt och kan spelas in). En betydande andel av studierna är handledd praktik på handelsfartyg samt övningar i skolans simulatorer.

Med vilka slags uppgifter och inom hurdana organisationer arbetar de utexaminerade?

En utexaminerad sjökapten kan verka i den nationella, europeiska och internationella trafiken.

Utbildningen ger även kompetens för att kunna fungera i ledande ställning inom landbaserade organisationer inom sjöfartsnäringen, försäkringsbranschen, varvsindustrin, logistik och befraktning.

Krav på hälsa och funktionsförmåga

Mer uppgifter om utbildningarna till sjökapten hittar man på yrkeshögskolornas webbplatser och i tjänsten Studieinfo.fi.
Examens omfattning är 270 sp och studietiden 4,5 år  

Vad kan den som har avlagt examen?

Efter ingenjörsstudier inom sjöfart kan man bli vaktmaskinmästare som maskinbefäl. Efter slutförd utbildning och arbetserfarenhet kan sjöfartsingenjören ansöka från sjöfartsmyndigheten om vaktmaskinmästarbrev, vilket krävs då man fungerar i dessa uppgifter. Med sjöfartingenjörsexamen och tillräcklig arbetspraktik som vaktmaskinmästare kan man från sjöfartsmyndigheten ansöka om övermaskinmästarbrev, vilket ger behörighet att fungera som maskinchef.

Utbildningens mål är att ge den studerande kompetens att fungera som maskinchef. Till maskinchefens huvudsakliga uppgifter hör att sköta fartygets tekniska avdelning och dess säkerhet samt att ansvara för den med människor och miljö i åtanke. Utbildningen ger kompetens att klara de uppgifter som hör till maskinbefälet.  Den studerande får kompetenser i t.ex. maskinlära, sjömanskap, fartygsteknik och elteknik. Olika projekt tillsammans med näringslivet, t.ex. i samband med lärdomsprovet, möjliggör specialisering inom området och skapandet av fungerande nätverk.

Hurdana undervisningsmetoder används i utbildningen?

I utbildningen utnyttjas mångsidigt olika undervisningsmetoder. I teoristudierna hålls föreläsningar i meningsfulla helheter. Studierna sker dock till stora i olika digitala inlärningsmiljöer och -plattformar. Distansstudiemetoderna och -möjligheterna utvecklas kontinuerligt (som exempel kan nämnas föreläsningar som hålls virtuellt och kan spelas in). En betydande andel av studierna är handledd praktik på handelsfartyg och i maskinverkstäder. Dessutom ingår mycket övningar i skolans simulatorer samt i olika verkstäder och laboratorier.

Med vilka slags uppgifter och inom hurdana organisationer arbetar de utexaminerade?

En utexaminerad sjöfartsingenjör kan verka i befälsuppgifter i den nationella, europeiska och internationella trafiken. Utbildningen ger även kompetens för att kunna fungera i ledande ställning inom sjöfarten i landbaserade organisationer bland annat i kraftverk, försäkringsbranschen, varvsindustrin samt inom logistik och befraktning.

Krav på hälsa och funktionsförmåga

Mer uppgifter om utbildningarna till sjöfartsingenjör hittar man på yrkeshögskolornas webbplatser och i tjänsten Studieinfo.fi.

Social- och hälsovård, idrott och skönhetsbranschen

Utbildningar inom det sociala området

Examens omfattning är 210 sp och studietiden 3,5 år

Vad kan den som har avlagt examen?

En geronom har heltäckande kunskaper i åldringsvård och stöder ett gott och deltagande åldrande. Utbildningen baserar sig på synsättet att en åldrande människa är en aktiv aktör i sitt eget liv och sin gemenskap. De allmänna kompetensområdena är bemötande, växelverkan, etiska principer och etiskt beslutsfattande, evidensbaserat arbete samt allmänna arbetslivsfärdigheter.

En geronom tillämpar mångsidigt olika metoder för kundarbete. Geronomen stöder den åldrande människan samt hennes närmaste i att klara vardagen och handleder dem till service som deras individuella behov föranleder. En geronom hjälper att planera och genomföra service samt utvärderar servicens tillgänglighet och kvalitet.

Geronomens specialkunnande och expertis består av branschövergripande kunskaper och forskning samt integrerat kunnande i gerontologisk socialvård, vårdarbete och rehabilitering. Till geronomens kompetens hör också kunnande i kund- och servicehandledning, bedömning av service och behovet av den, samt koordinering och handledning i multiprofessionella verksamhetsmiljöer där omsorg, vård och rehabilitering kombineras. Geronomens kärnkompetens omfattar dessutom produktion, ledning och utveckling av service för åldringar.

Hurdana undervisningsmetoder används i utbildningen?

Utbildningen genomförs i blandade lärmiljöer, där nätstudier, närstudier, distansuppgifter självständigt och i grupper, arbetspraktik samt projektinlärning i arbetslivet ingår. Studierna genomförs huvudsakligen i olika mindre inlärningsgrupper.

Med vilka slags uppgifter och inom hurdana organisationer arbetar de utexaminerade?

Den som har avlagt geronomexamen arbetar som av Valvira legitimerad yrkesutbildad person inom socialvården. En geronom kan arbeta som producent, koordinator, planerare och utvecklare av åldringsservice, inom både den offentliga och privata sektorn samt i organisationer och stiftelser. Geronomen arbetar individuellt och i grupper med kundarbete som en del av mångprofessionella arbetsgrupper i åldringsvården.

En geronom kan arbeta under olika yrkesbeteckningar som bl.a. geronom, socialhandledare, minneskoordinator, minneshandledare, minnesrådgivare, sakkunnig i minnesfrågor för teckenspråkiga, ledande handledare, kundhandledare, handledare i öppenvården, servicehandledare, serviceförman, handledare/chef för hemvård, ansvarig vårdare, projektkoordinator, projektmedarbetare, seniorrådgivare och planerare.

Krav på hälsa och funktionsförmåga

Mer uppgifter om utbildningarna till geronom kan du hitta på yrkeshögskolornas webbplatser och i tjänsten Studieinfo.fi.
Examens omfattning är 210 sp och studietiden 3,5 år

Vad kan den som har avlagt examen?

Den som har avlagt examen som rehabiliteringsledare har grundkunskap om kundgrupperna i social- och hälsovården, verksamhetsmiljön samt främjandet av välmående och hälsa. Utbildningen till rehabiliteringsledare ger färdigheter att arbeta evidensbaserat utgående från kundernas behov. Under utbildningen får de studerande mångsidigt kunnande om utveckling av arbetslivet, tjänstedesign, projektarbete och professionell kommunikation.

Rehabiliteringsledaren har en bred bild av de olika områdena för rehabilitering, såsom medicinsk, yrkesmässig, social och pedagogisk rehabilitering samt rehabilitering av funktionsförmågan. Rehabiliteringsledaren känner till principerna för god rehabiliteringspraxis, arbetar som rehabiliteringsexpert och planerare i multiprofessionella nätverk och team, och samarbetar med andra aktörer inom social-och hälsovården eller det pedagogiska området. Rehabiliteringsledaren är aktiv på regional och nationell nivå för att främja och utveckla rehabiliteringsfrågor.

Rehabiliteringsledaren identifierar individuella och samhälleliga rehabiliteringsbehov, kan utreda och beskriva kundens funktionsförmåga och förmåga att klara sig i vardagen ur brett perspektiv samt kan tillsammans med kunden och andra rehabiliterings- och vårdaktörer utarbeta en rehabiliteringsplan enligt god rehabiliteringspraxis. Rehabiliteringsledaren känner till lagstiftningen som reglerar rehabiliteringstjänsterna och de existerande rehabiliteringsmöjligheterna och kan på basis av dem koordinera och anpassa kundens rehabiliteringsbehov och de existerande tjänsterna. Rehabiliteringsledaren kan handleda rehabiliteringsklienten och dennes anhöriga enligt principer för ansvarsfull kundhandledning. Rehabiliteringsledaren kan bemöta kunderna i olika förändringssituationer och under rehabiliteringen befrämja rehabiliteringsklientens självständiga funktionsförmåga, motivation till förändring, resurser och vardagsliv.

Hurdana undervisningsmetoder används i utbildningen?

Utbildningen ordnas som flerformsstudier som kombinerar kontaktundervisning i läroanstalten eller på nätet, självständiga studier, inlärning i arbete och praktik samt ett aktivt samarbete med arbetslivet.

Med vilka slags uppgifter och inom hurdana organisationer arbetar de utexaminerade?

Den som har avlagt examen som rehabiliteringsledare arbetar som av Valvira legitimerad yrkesutbildad person inom socialvården. Rehabiliteringsledaren kan arbeta med planering, handledning och bedömning samt som expert inom olika verksamhetsområde inom den offentliga, privata och tredje sektorn samt som företagare.

Rehabiliteringsledaren kan arbeta inom primärvården och specialsjukvården som rehabiliteringsledare, yrkesutbildad person inom socialvården för arbetshälsovården, handledare för socialtjänster och som expert (bl.a. handikappservice, hemvård, rehabiliterande arbetsverksamhet, arbetsverkstäder för unga, enheter för boendeservice, service för psykisk hälsa, missbrukarrehabilitering och utvecklingsstörning) och handledare för yrkesinriktad rehabilitering. Rehabiliteringsledare kan också arbeta på FPA som t.ex. rådgivare för arbetsförmåga, som handledare i specialyrkesskola, med TE-tjänster, inom organisationer, med integration av immigranter, med olika projekt och som entreprenör. Rehabiliteringsledare behövs också för att säkerställa tillgängligheten av service för psykisk hälsa och missbrukarrehabilitering.

Krav på hälsa och funktionsförmåga

Mer uppgifter om utbildningarna till rehabiliteringsledare hittar man på yrkeshögskolornas webbplatser och i tjänsten Studieinfo.fi.

Socionom (YH)

Examens omfattning är 210 sp och studietiden 3,5 år

Vad kan den som har avlagt examen?

En socionom är expert på att hjälpa, stöda och handleda människor och främja människans utveckling. Socionomen främjar människornas förmåga att klara sig i vardagen och hänvisar dem till den service de behöver samt producerar service. Socionomen utvecklar service och arbetar tillsammans med olika kundgrupper.

Socionomen arbetar med människor i olika åldrar. Som socionom har du möjlighet att påverka människors övergripande välbefinnande, funktionsförmåga och livskvalitet. Socionomen främjar jämlikhet mellan människor och social delaktighet samt förverkligar social trygghet på ett mänskligt och socialt rättvist sätt. Socionomen förstärker människornas delaktighet i samhället och verkar för att samhället fungerar väl.

Socionomstudierna bygger på nationella gemensamma kompetensområden för yrkeshögskoleutbildning inom det sociala området. Kompetensområdena inkluderar etiskt kunnande inom det sociala området, kunnande i kundarbete, kunskap om servicesystem, kritiskt och deltagande samhällskunnande, utvecklingskunnande som bygger på forskning samt ledarkompetens. Innehållet i studierna baserar sig särskilt på samhälls- och socialvetenskaperna. Dessutom betonar studierna tillämpning av kunskaper i pedagogik, psykologi samt kultur-, idrotts- och hälsovetenskaperna. Under socionomstudierna studerar man också informationsåtervinning, kommunikation, språk, forsknings- och utvecklingsverksamhet samt ledarskap och företagande.

I socionomutbildningen betonar man det yrkesmässiga kunnandet som behövs för de olika uppgiftsområdena inom det sociala området. Studiernas mål är att utbilda kreativa, reflektionskunniga och medvetna proffs, som uppskattar sitt eget kunnande och har en stark yrkesidentitet.

Hurdana undervisningsmetoder används i utbildningen?

I studierna framhävs en kombination av teori och praktik samt ett forskande grepp i arbetet. Under studierna tillämpar man teorier och forskningsresultat både då man gör sin praktik samt i projekt- och utvecklingsuppgifter. Studerande kan under sin praktik samt i projekt- och utvecklingsuppgifter fördjupa även sitt kunnande i interaktion och handledning, forskande arbetssätt samt expertis angående arbetsuppgifter inom det sociala området.

Med vilka slags uppgifter och inom hurdana organisationer arbetar de utexaminerade?

Den som har avlagt socionomexamen arbetar som av Valvira legitimerad yrkesutbildad person inom socialvården.

Socionomutbildningen förbereder de studerande för olika yrkesuppgifter inom det sociala området. Utbildningens innehåll kan variera mellan yrkeshögskolorna beroende på deras tyngdpunktsområden. En socionom kan arbeta med uppgifter inom bl.a. småbarnspedagogik, familjearbete, barnskydd, ungdomsarbete, skolornas arbete för välmående, vuxensocialarbete, brottspåföljdsarbete, arbete med missbruk och psykisk hälsa, specialpedagogik och handikapparbete, åldringsvård eller arbete med kulturell mångfald.

En socionom kan arbeta inom den offentliga, privata och tredje sektorn (t.ex. organisationer). Befattningarna kan vara t.ex. socialhandledare, servicehandledare, servicekoordinator, socialservicehandledare, barnhemsledare, ledare för arbete med missbruk och psykisk hälsa, lärare i småbarnspedagogik och socionom. Vissa socionomer arbetar med ledande uppgifter i olika enheter inom socialsektorn, pedagogik och rehabilitering, speciellt som ansvariga handledare eller chefer på anstalter, avdelningar, boenden eller dagverksamhetsenheter. Examen kan innehålla studier i småbarnspedagogik och socialpedagogik (60 sp), som ger behörighet som lärare och socionom inom småbarnspedagogik.

Befattningarna och behörigheten för personalen inom småbarnspedagogik ändrades enligt den nya lagen om småbarnspedagogik som trädde i kraft 1.9.2018. I framtiden kan socionomerna inte längre få behörighet som lärare inom småbarnspedagogik. Den nya befattningen är socionom inom småbarnspedagogik. Enligt övergångsbestämmelserna då lagen trädde i kraft kan den som studerar till socionom få behörighet att arbeta som både lärare och socionom inom småbarnspedagogik om hen har blivit antagen att studera till socionom vid en yrkeshögskola före den 1.9.2019 och om hen avlägger examen senast 31.7.2023.

Krav på hälsa och funktionsförmåga

Mer uppgifter om utbildningarna till socionom hittar man på yrkeshögskolornas webbplatser och tjänsten Studieinfo.fi.

Socionom (YH), diakoniarbete

Examens omfattning är 210 sp och studietiden 3,5 år
Vad kan den som har avlagt examen?
Utgångspunkten för diakoniarbete är den kristna tron och människouppfattningen samt ett socialetiskt tillvägagångssätt. Den som har avlagt examen med inriktning på diakoniarbete har specialkunnande i att bemöta människor i sin helhet, där förutom de materiella och samhälleliga behoven också de mentala och andliga behoven beaktas.

En diakon söker upp och hjälper individer, familjer och grupper i svåra livssituationer.  Diakonen stöder stärkande av människans egna resurser, delaktighet och anknytning till samhället. Arbetet utförs i multiprofessionella nätverk tillsammans med frivilligaktörer.  Ofta innebär jobbet att man måste höra tyst nöd och försöka påverka orsakerna till den.

Förutom grundläggande kunskaper och färdigheter införskaffar studeranden specialkunnande om människans materiella och samhälleliga behov samt frågor om holistiskt välbefinnande. Studeranden får färdigheter att hjälpa och stärka individer, familjer och samfund att klara sig självständigt och att ansluta sig till sociala nätverk. Under studierna lär man sig identifiera människans andliga behov och stöda henne i att finna sin egen övertygelse som del i befrämjandet av hennes välbefinnande. Utbildningen ger färdigheter att lära känna och tolka den kristna tron i mångskiftande omgivningar, förstå olika religioners betydelse i social- och hälsovårdsbranschens tjänster samt befrämja dialogen mellan människor som hör till olika trossamfund.
Hurdana undervisningsmetoder används i utbildningen?
Utbildningen består av närundervisning och nätstudier, uppgifter och praktik i arbetslivet samt lärdomsprov. Man tillämpar gruppundervisningsmetoder, funktionella undervisningsmetoder och ett  utvecklande arbetsgrepp. Studeranden kan avlägga delar av examen också under internationellt studentutbyte. Studierna är självständiga, så motivationen och ansvaret för sina egna studier framhävs.
Med vilka slags uppgifter och inom hurdana organisationer arbetar de utexaminerade?
Den som har avlagt socionomexamen arbetar som av Valvira legitimerad yrkesutbildad person inom socialvården.

Den som har avlagt examen kan arbeta som socionom inom socialbranschen med handledning, rådgivning, som expert eller i ledningsuppgifter Dessutom innehåller studierna 90 studiepoäng kyrkliga studier som ger behörighet till tjänster inom diakoni i evangelisk-lutherska kyrkan i Finland.

Krav på hälsa och funktionsförmåga

Mer uppgifter om socionomutbildningarna inom diakoni kan man hitta på yrkeshögskolornas webbplatser och i tjänsten Studieinfo.fi.

Socionom (YH), kyrkans ungdomsarbete

Examens omfattning är 210 sp och studietiden 3,5 år
Vad kan den som har avlagt examen?
Kyrkans ungdomsarbete utgår från den kristna tron och människouppfattningen samt ett socioetiskt kunnande. Ungdomsarbetsledaren stöder kristlig fostran och andlig tillväxt. De centrala arbetsredskapen är interaktion och handledning.

Ungdomsarbetsledaren möter i sitt arbete barn, unga och familjer på många olika sätt. Hen arbetar med olika grupper och individer. Centrala delar av arbetet är att stärka delaktighet och kollegial kunskap, att verka i samarbetsnätverk, att planera utbildning, att undervisa och utveckla.
Hurdana undervisningsmetoder används i utbildningen?
Utbildningen består av närundervisning och nätstudier, uppgifter och praktik i arbetslivet samt lärdomsprov. Man tillämpar gruppundervisningsmetoder, funktionella undervisningsmetoder och ett  utvecklande arbetsgrepp. Studeranden kan avlägga delar av examen också under internationellt studentutbyte. Studierna är självständiga, så motivationen och ansvaret för sina egna studier framhävs.
Med vilka slags uppgifter och inom hurdana organisationer arbetar de utexaminerade?
Den som har avlagt socionomexamen arbetar som av Valvira legitimerad yrkesutbildad person inom socialvården.

Den som har avlagt examen kan arbeta som socionom inom socialbranschen med handledning, rådgivning, som expert eller i ledningsuppgifter. Dessutom innehåller utbildningen 90 studiepoäng kyrkliga studier som ger behörighet för tjänster som ungdomsarbetsledare inom evangelisk-lutherska kyrkan i Finland.

Krav på hälsa och funktionsförmåga

Mer uppgifter om utbildningen till socionom inom kyrkans ungdomsarbete hittar man på yrkeshögskolornas webbplatser och i tjänsten Studieinfo.fi.

Socionom (YH), kyrkans småbarnspedagogik

Examens omfattning är 210 sp och studietiden 3,5 år
Vad kan den som har avlagt examen?
En socionom som har avlagt examen med inriktning på kyrkans småbarnspedagogik arbetar med fostran och pedagogisk handledning med barn och familjer. Inom kyrkans småbarnspedagogik har socionomen till uppgift att organisera, koordinera, handleda och utveckla församlingens småbarnspedagogik tillsammans med andra medarbetare och frivilliga. Arbetet utförs med olika grupper, barn och deras familjer. Utbildningen ger färdigheter att känna och tolka kristen tro i många slags verksamhetsomgivningar, att förstå olika religioners betydelse i socialbranschens tjänster och att främja dialog mellan människor från olika religioner.

Man har i examen kunnat inkludera studier i småbarnspedagogik och socialpedagogik (60 sp) som ger behörighet att arbeta som lärare inom småbarnspedagogik och som socionom inom småbarnspedagogik. Befattningarna inom småbarnspedagogik samt behörigheterna ändrades då den nya lagen om småbarnspedagogik trädde i kraft 1.9.2018. I framtiden kan socionomerna inte längre få behörighet att arbeta som lärare inom småbarnspedagogik utan deras befattning är socionom inom småbarnspedagogik. Enligt övergångsreglerna kan den som studerar till socionom då lagen trädde i kraft eller den som antas till yrkeshögskolan som socionomstuderande senast 1.9.2019 få behörighet att arbeta både som lärare inom småbarnspedagogik och som socionom inom småbarnspedagogik om studeranden utexamineras senast 31.7.2023.
Hurdana undervisningsmetoder används i utbildningen?
Utbildningen förverkligas som flerformsstudier, som inkluderar närundervisning, nätstudier samt uppgifter och praktik i arbetslivet. Man tillämpar gruppundervisningsmetoder, funktionella undervisningsmetoder och ett utvecklande arbetsgrepp.
Med vilka slags uppgifter och inom hurdana organisationer arbetar de utexaminerade?
Den som har avlagt socionomexamen arbetar som av Valvira legitimerad yrkesutbildad person inom socialvården. En socionom-småbarnspedagog fungerar som expert på småbarnspedagogik, samarbetspartner och utvecklare både i församlingar och tillsammans med samhällets småbarnspedagogik, undervisningssektor och andra aktörer. Utbildningen omfattar 90 studiepoäng i kyrkliga studier, som ger behörighet för tjänster som ledare för barnverksamheten i evangelisk-lutherska kyrkan i Finland.

Krav på hälsa och funktionsförmåga

Mer uppgifter om socionomutbildningar inom kyrkans småbarnspedagogik hittar man på yrkeshögskolornas webbplatser och i tjänsten Studieinfo.fi.

Socionom (YH), brottspåföljd

Examens omfattning är 210 sp och studietiden 3,5 år
Vad kan den som har avlagt examen?
Socionomutbildningen inom brottspåföljdsbranschen har som mål att utbilda professionellt kompetenta personer till chefs-, expert- och handledningsuppgifter inom brottspåföljdsbranschen. En socionom inom brottspåföljdsbranschen tar hand om individens och samhällets säkerhet samt upprätthåller en rättvis, laglig och säker verkställighet av påföljden. Brottspåföljdsbranschen har som sitt centrala mål att minska återfall och bryta den sociala marginaliseringen som upprätthåller brottslighet. Målsättningen för arbetet inom brottspåföljdsbranschen är att stöda välbefinnande, delaktighet och funktionsförmåga samt främja en livsstil utan brottslighet och förankring i samhället.

Kärnkompetensen (150 sp) för en socionom i brottspåföljdsbranschen består av följande moduler: kundarbete i brottspåföljdsbranschen, brottspåföljdssystem, att påverka brottslighet, att leda och utveckla brottspåföljdsbranschen samt utvecklingsexpertis och förnyelse av arbetslivet. Den kompletterande kompetensen (60 sp) består av fördjupande moduler i rehabiliterande socialarbete, rehabilitering, arbete med missbruk och mental hälsa och utveckling av säkerhet samt andra moduler som fördjupar kompetensen. De obligatoriska studierna inkluderar 45 studiepoäng arbetspraktik i verksamhetsmiljön inom brottspåföljdsbranschen såsom fängelser, byråer för samhällspåföljder samt tredje sektorns eller kommunernas verksamhetsställen.

I arbetet inom brottspåföljdsbranschen betonas kunnande i växelverkande och vägledande kundarbete samt ett arbetssätt som stöder frigörelse från brottslighet. Arbetet utförs tillsammans med brottslingar i olika verksamhetsmiljöer i social- och brottspåföljdsbranschen genom att i samarbete med olika aktörer stöda ett brotts- och missbruksfritt liv. Samarbete och utveckling görs mångsidigt tillsammans med inhemska och internationella aktörer, vilket gör det möjligt att skapa nätverk i branschen under studierna.
Hurdana undervisningsmetoder används i utbildningen?
Studierna till socionom inom brottspåföljdsbranschen förverkligas som antingen dagstudier eller flerformsstudier. Dagstudierna innehåller studier på dagtid och nätstudier. Flerformsstudierna genomförs som intensivveckor en gång i månaden och de innehåller också nätundervisning, självständiga studier, grupparbeten samt projekt. Studeranden kan avlägga delar av studierna också under internationellt studerandeutbyte. Internationalisering är också möjligt i olika kurser och projekt.
Med vilka slags uppgifter och inom hurdana organisationer arbetar de utexaminerade?
Den som har avlagt socionomexamen arbetar som av Valvira legitimerad yrkesutbildad person inom socialvården.

Den breda examen gör det möjligt att arbeta med mångsidiga uppgifter inom social- och brottspåföljdsbranschen. Den som har avlagt examen kan arbeta på Brottspåföljdsmyndighetens enheter, såsom fängelser eller samhällspåföljdsbyråer, samt tredje sektorns och kommunernas verksamhetsställen. Befattningarna kan vara t.ex. brottspåföljdsanställd, brottspåföljdschef, handledare, specialhandledare, biträdande direktör, projektanställd och projektchef.

Krav på hälsa och funktionsförmåga

Mer uppgifter om utbildningarna till socionom inom brottspåföljdsbranschen hittar man på yrkeshögskolornas webbplatser och i tjänsten Studieinfo.fi.

Utbildningar inom hälsovård

Examens omfattning är 270 sp och studietiden 3,5 år

Vad kan den som har avlagt examen?

En barnmorska är expert på främjandet av sexual- och reproduktiv hälsa samt vårdarbete för kvinnosjukdomar. Barnmorskan handleder och sköter kvinnan och hela familjen i olika utvecklingsskeden under livet och i förändrings- och störningssituationer i hälsotillståndet. Barnmorskan arbetar som expert på familjeplanering, den gravida kvinnan, den födande kvinnan och den som har fött, den friska nyfödda och familjen i barnmorskearbete samt vården av kvinnosjukdomar.

Barnmorskeexamen är en dubbelexamen där den studerande avlägger både barnmorske- och sjukskötarexamen. Utbildningen bygger på Europaparlamentets och -rådets yrkeskvalifikationsdirektiv där man definierar kärnkompetensen för barnmorskor och sjukskötare med ansvar för allmän hälso- och sjukvård (180 sp). Bekanta dig också med beskrivningen av sjukskötarutbildningen.

Barnmorskans yrkesmässiga expertis består av både barnmorskans och sjuksköterskans nationellt definierade kompetenser. Barnmorskans yrkesmässiga kompetensområden är barnmorskans professionella verksamhet, kundarbete, barnmorskan som främjare av och klinisk expert på sexual- och reproduktiv hälsa samt utveckling av och ledarskap inom barnmorskearbetet. Dessutom omfattar sjuksköterskans kompetensområden professionalitet och etik, kundorientering, kommunikation och multiprofessionalism, främjande av hälsa, ledarskap och arbetstagarkompetens, informationshantering, handlednings- och undervisningskompetens samt stöd av egenvård, kliniskt vårdarbete, evidensbaserad verksamhet, utnyttjande av forskningsresultat och beslutsfattande, entreprenörskap och utveckling, kvalitetssäkring, social- och hälsovårdens servicesystem samt patient- och kundsäkerhet.

Utvecklingen av den studerandes kunnande inom de olika delområdena bedöms under hela studietiden enligt nationellt överenskomna kriterier. Efter att ha avlagt 180 studiepoäng måste barnmorskestuderanden bli godkänd i nationellt slutprov där man bedömer de ovan beskrivna delområdena av sjuksköterskans professionella kompetens.

Hurdana undervisningsmetoder används i utbildningen?

I barnmorskeutbildningen utnyttjar man mångsidiga studentcentrerade undervisnings-, inlärnings- och bedömningsmetoder såsom aktiverande föreläsningar, simulering, kunskaps- och arbetsworkshoppar, seminarier, nätstudier, grupparbete samt självständiga studier. De undervisnings- och inlärningsmetoder som man använder utvecklar den kompetens och de arbetslivskunskaper som man behöver i arbetslivet, som digital kompetens. Cirka hälften av studierna genomförs som praktik som stöder yrkeskompetensen. Praktikperioderna kan genomföras i olika social- och hälsovårdens verksamhetsmiljöer som sjukhus, centraler för hälsa och välbefinnande samt inom organisationer.

Med vilka slags uppgifter och inom hurdana organisationer arbetar de utexaminerade?

Den som har avlagt barnmorskeexamen arbetar som av Valvira legitimerad yrkesutbildad person inom hälsovården. Barnmorskan arbetar i primärvården, specialsjukvården både inom den offentliga och privata sektorn eller som självständig yrkesutövare. Dessutom kan barnmorskan arbeta som sjuksköterska i social- och hälsovårdens olika verksamhetsmiljöer. Barnmorskan arbetar både självständigt och som medlem i en multiprofessionell arbetsgrupp.

Krav på hälsa och funktionsförmåga

Mer uppgifter om utbildningarna till barnmorska hittar man på yrkeshögskolornas webbplatser och i tjänsten Studieinfo.fi.
Examens omfattning är 210 sp och studietiden 3,5 år

Vad kan den som har avlagt examen?

En bioanalytiker är expert på provtagning och kliniskt laboratoriearbete. Bioanalytikern samarbetar med andra yrkesgrupper inom hälsovården genom att utföra de laboratorietester som vården av patienter förutsätter. Bioanalytikern arbetar vanligtvis som laboratorieskötare i ett laboratorium inom hälsovården. Hen tar blodprov på patienter, instruerar patienter då de förbereder sig för blodprov och undersöker olika laboratorieprov.

Arbetet som bioanalytiker förutsätter ansvarskänsla, noggrannhet, precision, förmåga att arbeta självständigt, beslutsförmåga och multiprofessionellt samarbete. Laboratorietekniken inom hälsovården förnyas snabbt och kräver konstant fortbildning. Bioanalytikern ska i sitt arbete ha ett starkt kunnande i naturvetenskapliga och laboratoriemedicinska ämnen.

Hurdana undervisningsmetoder används i utbildningen?

Studierna omfattar närundervisning och -handledning, självständigt arbete och praktisk träning. Teoristudierna kan man delvis avlägga som nätstudier och i olika projekt som genomförs i samarbete med arbetslivet. Laboratoriestudierna utförs i högskolornas undervisningslaboratorier och i motsvarande inlärningsmiljöer. Arbetslivspraktiken kan utföras i laboratorier inom hälsovården, i medicinska och biovetenskapliga forskningsgrupper samt i företag i branschen. Studeranden kan avlägga studier som hör till examen också under internationellt studerandeutbyte.

Med vilka slags uppgifter och inom hurdana organisationer arbetar de utexaminerade?

Den som har avlagt examen som bioanalytiker arbetar som av Valvira legitimerad yrkesutbildad person inom hälsovården. Bioanalytikern kan arbeta med provtagning, analys, patientundersökningar, kundservice, marknadsföring och produktutveckling samt med utveckling och forskning i sin egen bransch. Bioanalytikern arbetar i hälsovårdslaboratorier, forskningsgrupper, vård- och forskningsenheter eller i företag i laboratoriebranschen. Bioanalytikern kan arbeta i många specialbranscher t.ex. klinisk kemi, hematologi, patientnära system, mikrobiologi, histologi och cytologi, fysiologi och neurofysiologi, patologi samt genetik. Beroende på specialområde har arbetsuppgifterna fokus på manuella undersökningar, att mäta patientens vitala funktioner eller arbete med automatiserade apparater.

Krav på hälsa och funktionsförmåga

Mer uppgifter om utbildningarna till bioanalytiker hittar man på yrkeshögskolornas webbplatser och i tjänsten Studieinfo.fi.
Examens omfattning är 210 sp och studietiden 3,5 år

Vad kan den som har avlagt examen?

En ergoterapeut är specialist inom rehabiliteringsbranschen och har som mål att via arbete tillsammans med kunden möjliggöra en meningsfull och fungerande vardag för denne. I utbildningen lär man sig att granska faktorer som möjliggör aktivitet och metoder för att stöda kunden i att klara sig i sin egen vardag genom meningsfull aktivitet.

Ergoterapeuten baserar sitt kundarbete på ergoterapins funktionscentrerade och tvärvetenskapliga teoribakgrund och arbetar personligt med olika kundgrupper, med antingen individuell, grupp- eller social rehabilitering. En ergoterapeut kan använda evidensbaserade metoder för utvärdering av funktionsförmåga och funktionsmiljö och baserat på detta tillsammans med kunden göra upp individuella mål och en plan för att främja rehabiliteringen. För att kunna möjliggöra deltagande har ergoterapeuten förmåga att bearbeta och utnyttja den fysiska, sociala, teknologiska omgivningen och naturen så att kundens funktionsmöjligheter förbättras och hen kan fungera i sin egen vardag på ett meningsfullt sätt.

Under studierna används ett evidensbaserat arbetssätt. Ergoterapeutens expertis baserar sig på aktivitetsvetenskap (occupational science), som undersöker människor i olika åldrar och olika folkgruppers aktivitet i vardagen. Ergoterapi och aktivitetsvetenskap intresserar sig för individuella val relaterade till aktivitet och aktivitetens betydelse för ett balanserat liv, hälsa och välmående.

Hurdana undervisningsmetoder används i utbildningen?

Studerande har en aktiv och ansvarsfull roll i inlärningsprocessen. Studerande bör förbinda sig till självständiga studier. I egoterapeututbildningen kombineras närstudiedagar, praktik i olika verksamhetsmiljöer för ergoterapi, arbetsbaserad inlärning, och studier på distans. Distansstudier kan vara självständiga studier i webbaserad lärmiljö, att fördjupa sig i litteratur eller att utföra inlärningsuppgifter. De kan också förverkligas som grupp- och teamarbete eller webbinarier. Studierna kan dessutom avläggas inom utvecklingsprojekt och i mångvetenskapliga och multiprofessionella lärmiljöer. I utbildningen ingår praktik i workshops och som heltidsarbete. I studierna används främst engelskspråkig litteratur.

Med vilka slags uppgifter och inom hurdana organisationer arbetar de utexaminerade?

Den som har avlagt ergoterapeutexamen arbetar som av Valviralegitimerad yrkesutbildad person inom hälsovården. En ergoterapeut är en högutbildad specialist på rehabilitering, som arbetar i mångdisciplinära samarbeten eller självständigt.

En ergoterapeut kan jobba inom offentliga, privata eller tredje sektorn, eller som företagare. Ergoterapeuter kan jobba t.ex. på sjukhus, hälsocentraler, välmående- och servicecenter, skolor, daghem, inom specialomsorg, på boendeenheter eller organisationer inom välmåendebranschen, med projekt eller utvecklingsuppgifter. Ergoterapeuter behövs allt mer i framtiden, t.ex. som stöd i hemmet för en åldrande befolkning genom hemrehabilitering eller servicetjänster till hemmen, stöd av barns och ungas välmående och uppväxt samt förebyggande av marginalisering, för att möjliggöra ett balanserat liv för kunder, för att utvärdera och upprätthålla arbetsförmåga, samt inom rehabiliterande jobbverksamhet.

Krav på hälsa och funktionsförmåga

Mer uppgifter om utbildningarna till ergoterapeut hittar man på yrkeshögskolornas webbplatser och i tjänsten Studieinfo.fi.
Examens omfattning är 210 sp och studietiden 3,5 år

Vad kan den som har avlagt examen?

En fotterapeut är en yrkesmänniska inom hälsovården vars uppgift är att öka människors välbefinnande och livskvalitet genom att främja och upprätthålla deras rörelse- och funktionsförmåga. Genom att främja fothälsa förebygger man skador i stöd- och rörelseorganen och problem med de nedre extremiteterna hos människor i alla åldrar.

En fotterapeuts bedömningskompetens bygger på en stark förståelse om rörlighet och speciellt om de nedre extremiteternas biomekanik, fotsjukdomar samt orsaker till och verkan av avvikelser i funktionaliteten. Fotterapeuten utarbetar tillsammans med kunden en fotterapiplan som motsvarar kundens egna målsättningar, individuella behov och resurser. I fotterapeutens arbete (förebyggande, bedömning, behandling och rehabilitering) betonas kunskaper i individ- och grupphandledning samt multiprofessionellt samarbete med andra yrkesgruppe inom hälsovården.

De centrala metoderna för behandlings- och rehabiliteringskunnande är handledning som främjar fothälsa och funktionsförmåga, vård av hud- och nagelförändringar, vård av fotsår, hjälpmedelsterapi (bl.a. individuella inlägg och specialskodon), terapeutisk träning samt manuell terapi.

Hurdana undervisningsmetoder används i utbildningen?

I fotterapeutstudierna betonas evidensbaserad kunskap, ett praktiskt forskande och utvecklande grepp, projektinlärning samt praktik i läroanstaltens utrymmen och i arbetslivet. I studierna använder man nät- och simuleringspedagogik och utnyttjar nya teknologier. Studeranden kan avlägga delar av studierna också under internationellt studerandeutbyte. Läroplanen för fotterapeututbildningen bygger på nationella och internationella rekommendationer som definierar fotterapins kärnkompetenser.

Med vilka slags uppgifter och inom hurdana organisationer arbetar de utexaminerade?

Den som har avlagt fotterapeutexamen får efter ansökan till Valvira tillstånd att använda en skyddad yrkesbeteckning. Fotterapeuten arbetar inom primärvården, specialsjukvården, som företagare eller yrkesutövare, med konsulterings- försäljnings- och projektuppgifter eller i företag som tillverkar hjälpmedel.

Fotterapeuten arbetar ofta med högriskkunder såsom diabetiker och reumatiker. Fotterapeutens kunder kan ha olika slags överansträngningsskador och biomekaniska förändringar i de nedre extremiteterna, svåra hud- och nagelförändringar eller komplikationer förorsakade av diabetes. Fotterapeuten fungerar som expert i olika multiprofessionella arbetsgrupper inom hälsovården tillsammans med bl.a. läkare, diabetes- och reumasjukskötare, fysioterapeuter och hjälpmedelstekniker.

Krav på hälsa och funktionsförmåga

Mer uppgifter om utbildningarna till fotterapeut hittar man på yrkeshögskolornas webbplatser och i tjänsten Studieinfo.fi.
Examens omfattning är 210 sp och studietiden 3,5 år

Vad kan den som har avlagt examen?

Fysioterapeuten är en expert inom rehabiliteringsbranschen med uppgift är att främja, rehabilitera och upprätthålla kundens hälsa, rörelse- och funktionsförmåga. En fysioterapeut erbjuder tjänster då åldrande, skada, smärta, sjukdom, funktionsnedsättning eller miljöfaktorer begränsar individens eller befolkningens rörelse- och funktionsförmåga.

I fysioterapin undersöker man människan och hennes aktivitet ur en biopsykosocial synvinkel. Fysioterapeutens centrala kompetensområden är att möta och handleda kunden, den motoriska inlärningen samt kunskap i anatomi, fysiologi och biomekanik och förståelse för de begränsningar och funktionsmöjligheter som berör dem. En fysioterapeuts kompetensområden inkluderar fysioterapeutisk undersökning och bedömning, kunnande i handledning och rådgivning, terapeutiskt kunnande, teknologikunnande, etiskt kunnande samt samhälleligt kunnande. En fysioterapeut ansvarar självständigt för planering, genomförande, bedömning och utveckling av sitt arbete. Arbetet är kundorienterat och evidensbaserat.

Hurdana undervisningsmetoder används i utbildningen?

I fysioterapeutundervisningen använder man sig av studiesätt som förutsätter att studeranden är aktiv, ansvarsfull samt kan utvärdera och utveckla sitt eget kunnande. Dessa inkluderar t.ex. problembaserat lärande, företagar-, simulerings- och nätpedagogik samt projekt och teaminlärning. Förutom teoretiska studier ingår i studierna praktik som främjar yrkeskunnandet och som kan genomföras bl.a. genom verkstadsstudier, övningstimmar, projekt och praktik i arbetslivet.

Med vilka slags uppgifter och inom hurdana organisationer arbetar de utexaminerade?

Den som har avlagt examen som fysioterapeut arbetar som av Valvira legitimerad yrkesutbildad person inom hälsovården. Fysioterapeuten arbetar med kunder eller har andra expertuppgifter bl.a. på sjukhus, hälsocentraler, vårdinrättningar och forskningsinstitut. Fysioterapeuten kan också fungera som företagare eller arbeta inom den tredje sektorn. Fysioterapeuten samarbetar med kunden och övriga yrkesutbildade som deltar i rehabiliteringen och stödet av kundens välbefinnande. Hen kan också fungera som expert på sin bransch i multiprofessionella arbetsgrupper.

Krav på hälsa och funktionsförmåga

Mer uppgifter om utbildningarna till fysioterapeut hittar man på yrkeshögskolornas webbplatser och i tjänsten Studieinfo.fi.
Examens omfattning är 240 sp och studietiden 4 år

Vad kan den som har avlagt examen?

Förstavårdaren har ett krävande och ansvarsfullt arbete, då hen oftast är den första yrkesutbildade inom hälsovården som sköter patienten. Förstavårdarens specialkunnande är akutvård på vårdnivå. Hen har också allmänsjukskötarens kompetens och behörighet. Efter examen får förstavårdaren två examensbeteckningar, förstavårdare (YH) och sjukskötare (YH). Därför ska du också bekanta dig med beskrivningarna av sjukskötarutbildningen. Förstavårdare på vårdnivå ansvarar för den akut insjuknades eller olycksfallspatientens förstavård på olycksplatsen och under ambulanstransporten. En central del av arbetet är också bedömning av patienters icke-brådskande vårdbehov och handledning av dem.

Förstavårdaren kan gestalta helheter och leda vårdgruppen. Att ta initiativ, lösa problem och självständigt fatta beslut är centrala kompetenskrav för akutvården. I förstavårdarens arbete krävs mycket kunskaper och färdigheter samt en vilja att utvecklas hela tiden. Under press agerar förstavårdaren lugnt, snabbt och förnuftigt. Förstavårdaren är inte rädd för nya och överraskande situationer eller att människorna är olika. Hen behärskar akutvårdens krävande vårduppgifter och klarar sig i uppgifter som ställer krav på noggrannhet. Hen har bra kommunikativa och sociala färdigheter. Förstavårdaren samarbetar med olika myndigheter, t.ex. nödcentralen, social- och hälsovården, räddningstjänsten samt polisen. I arbetet som förstavårdare behöver man ha bra fysisk kondition och mental styrka för att kunna hantera tunga och uppskakande situationer. Till förstavårdarens arbete hör också att köra ambulans på ett säkert sätt.

Hurdana undervisningsmetoder används i utbildningen?

Förstavårdarstudierna är praktiska och mångsidiga. Studierna har en nära koppling till arbetslivet. Det ordnas mycket workshop- och simuleringsövningar, liksom praktik på olika verksamhetsställen inom sjukvården. Praktikperioderna utförs i olika vårdmiljöer (t.ex. ambulanser och kirurgiska, jour- eller intensivvårdsenheter). I studierna ingår också interaktiva föreläsningar samt nätstudier självständigt eller i grupp. En del av studierna kan man avlägga som projekt eller som sommarstudier. Studeranden kan avlägga delar av studierna också under internationellt studerandeutbyte.

Med vilka slags uppgifter och inom hurdana organisationer arbetar de utexaminerade?

Den som har avlagt examen som förstavårdare arbetar som av Valvira legitimerad yrkesutbildad person inom hälsovården. Förstavårdaren kan arbeta som förstavårdare i olika organisationers ambulanser och/eller med planerings-, utvecklings- eller utbildningsuppgifter. Förstavårdaren kan arbeta också i läkar- eller räddningshelikoptrar eller som företagare. Förstavårdaren kan arbeta som sjukskötare inom primärvården, specialsjukvården, socialvården samt inom den privata eller tredje sektorn i Finland eller EU. Efter tilläggsutbildning finns det möjligheter att få jobb som en enpersons akutvårdsenhet eller som fältledare för akuvården.

Krav på hälsa och funktionsförmåga

Mer uppgifter om utbildningarna till förstavårdare hittar man på yrkeshögskolornas webbplatser och i tjänsten Studieinfo.fi.
Examens omfattning är 210 sp och studietiden 3,5 år

Vad kan den som har avlagt examen?

En hjälpmedelstekniker är expert på tekniska redskap som stöder människans funktions- och rörelseförmåga med hjälp av hjälpmedelstekniska redskap. Till jobbet hör utvärdering av behovet av hjälpmedel och på basis av det ta fram hjälpmedlen. Hjälpmedelsteknikerns ansvarsområden är bl.a. extremitetsproteser, ortoser, hjälpmedel för mobilitet, specialskor och sulor, redskap för dagliga aktiviteter samt terapeutiska hjälpmedel vid sjukdomar i stöd- och rörelseorganen. Under studierna bekantar man sig också med redskap för omgivningskontroll och kommunikation.

Hjälpmedelsteknikerns kunskapsbas bygger på kunskaper om rehabilitering, teknik samt medicin och hälsovetenskaperna. Olika utvecklingsprojekt, internationellt samarbete och forskning gör det möjligt att utveckla kunskapsbasen. Hjälpmedelsteknikerns centrala kärnkunnande inbegriper kundcentrerat multiprofessionellt kunnande, utvärdering av behovet av hjälpmedel och funktionsförmåga, kunskaper om hjälpmedel, arbetsmetoder och material, kunnande i företagande, ledarskap och beslutsfattande, dokumentering samt professionell utveckling och ett forskande grepp.

Hurdana undervisningsmetoder används i utbildningen?

Studierna är alltid på heltid och inga flerformsstudier ordnas. I studierna ingår mycket projektinlärning, som syns i undervisningen av yrkesämnena. Man använder sig av modellkunder, till vilka studerandena tillverkar bl.a. extremitetsproteser, ortoser, hålfotsinlägg och unika sittlösningar för rullstolsanvändare. Dessa övningsuppgifter och projekt simulerar situationer från arbetslivet.

Arbetslivspraktik hör som en väsentlig del till yrkeshögskoleexamen. Tidpunkten och sättet att utföra praktiken varierar. Även praktikperiodens längd varierar från några veckor till flera månader. Arbetspraktiken utförs i företag inom branschen samt olika verksamhetsställen inom hälsovården, såsom hjälpmedelstekniska centra.

Med vilka slags uppgifter och inom hurdana organisationer arbetar de utexaminerade?

Den som har avlagt examen i hjälpmedelsteknik får efter ansökan till Valvira tillstånd att använda en skyddad yrkesbeteckning. Hjälpmedelsteknikern arbetar inom social- och hälsovården som expert på sitt specialområde i företag som tillverkar hjälpmedel, på sjukhus och anstalters hjälpmedelsenheter eller i andra organisationer. Hjälpmedelstekniker kan arbeta också som privata yrkesutövare eller i försäljnings- och marknadsföringsuppgifter i företag som levererar hjälpmedel och rehabiliteringsredskap.

Krav på hälsa och funktionsförmåga

Mer uppgifter om utbildning till hjälpmedelstekniker hittar man på yrkeshögskolornas webbplatser och i tjänsten Studieinfo.fi.
Examens omfattning är 240 sp och studietiden 4 år

Vad kan den som har avlagt examen?

Hälsovårdarexamen är en dubbelexamen där studerande avlägger både yrkeshögskoleexamen för hälsovårdare och för sjukskötare. Först studerar man till sjukskötare med ansvar för allmänvård (180 sp) och efter det avlägger man yrkesstudier för hälsovårdararbetet (60 sp).

I hälsovårdarutbildningen eftersträvas god yrkeskunskap inom hälsovårdsarbete, hälsofrämjande och folkhälsoarbete. Hälsovårdararbetets perspektiv är sådant att det stöder och skapar (promotivt) förutsättningar för hälsa samt förebygger sjukdomar (preventivt).

Centrala kompetensområden hos hälsovårdaren är hälsofrämjande hälsovårdararbete, hälsovårdsarbete för individer, familjer och grupper, hälsovårdararbete som främjar en hälsosam och säker miljö, samhälleligt hälsovårdararbete samt ledarskap och ledning och utveckling av hälsovårdararbete.

Hurdana undervisningsmetoder används i utbildningen?

Hälsovårdarutbildningen innehåller teoretisk undervisning, kunskapsverkstäder och workshops, samt simuleringar. Mer än en tredjedel av examen är praktik som stärker yrkeskunskapen, t.ex. vid hälso- och välmåendecentraler, sjukhus, företag eller organisationer. Studierna genomförs som när- och distansstudier och förutsätter både självständigt studerande och grupp- och teamarbete. I studierna används ett brett utbud av undervisnings- och inlärningsmetoder, digitala inlärningsmiljöer och applikationer samt studier genom projekt. Som del av studierna görs ett lärdomsprov och utvecklingsarbete i anslutning till yrkesstudierna för hälsovårdararbete. Studerande kan också avlägga studier som ingår i examen under internationellt studerandeutbyte.

Med vilka slags uppgifter och inom hurdana organisationer arbetar de utexaminerade?

Den som har avlagt hälsovårdarexamen arbetar som av Valvira legitimerad yrkesutbildad person inom hälsovården. Utbildningen ger möjligheter att jobba med mångsidiga och intressanta arbetsuppgifter. En hälsovårdare kan jobba med moderskaps- och barnrådgivning, familjeplanerings- och preventivrådgivning, skol- och studerandehälsovård, arbetshälsovård, hemvård, vid en mottagning för öppen sjukvård och med tjänster för åldrande. Dessutom kan en hälsovårdare jobba inom organisationer, med hälsofrämjande projekt, som välmåendekoordinator, forskningsskötare eller företagare. Hälsovårdaren kan också jobba med uppsökande arbete t.ex. i lekparker eller på evenemang för åldrande. En hälsovårdare kan även jobba som sjukskötare med varierande uppgifter inom vårdarbete.

En hälsovårdare jobbar med att främja hälsa och välmående hos individer, familjer och grupper och samhällen. Centralt i hälsovårdarens arbete är hälsofrämjande och förebyggande av sjukdomar samt att stöda kundernas resurser och egenvård ända från barndomen till ålderdomen. Arbetet är självständigt, men förutsätter tätt mångvetenskapligt och multiprofessionellt samarbete. I hälsovårdarens arbete behövs starkt kunnande inom hälsofrämjande och kliniska baskunskaper och färdigheter samt god besluts-, handlednings, och kommunikationsförmåga. Centralt i arbetet är att skydda hälsan, öka jämlikhet inom hälsa och minska olikvärdighet. Vill man jobba inom arbetshälsovården bör man avlägga en utbildning som ger behörighet att fungera som yrkesperson inom arbetshälsovård.

Krav på hälsa och funktionsförmåga

Mer uppgifter om utbildningarna till hälsovårdare hittar man på yrkeshögskolornas webbplatser och i tjänsten Studieinfo.fi.
Examens omfattning är 210 sp och studietiden 3,5 år

Vad kan den som har avlagt examen?

I utbildningen till munhygienist fördjupar man sig i främjandet av munhälsan hos kunder/patienter i olika åldrar, uppkomst och förebyggande av tand- och munsjukdomar samt tidig behandling av sjukdomar. Under studierna utvecklas kompetens inom hälsofrämjande, såsom att handleda, motivera och engagera kunden till levnadsvanor som upprätthåller munhälsan. I studierna ingår också språkstudier, företagar- och ledarskapsstudier och forsknings- och utvecklingsstudier.

Hurdana undervisningsmetoder används i utbildningen?

I utbildningen ingår praktik som främjar yrkeskunskapen på undervisningskliniker inom munhälsovården, hälsocentralernas mottagningar för munhälsovård, i hemvården och på sjukhus, privata tandläkarstationer eller företag inom tandvård. Under praktiken fokuserar man särskilt på förebyggande av periodontologiska (tandkött och stödvävnader) och kariologiska infektionssjukdomar hos kunden, samt tidig och underhållande vård av dem. Under praktiken fungerar man också som en del av tandregleringsteamet, bekantar sig med närförmannens arbetsbild och genomför estetisk vård av munhälsan.

I simuleringsstudierna används modern vårdapparatur och redskap för att öva de färdigheter som behövs i munhygienistens arbete. Studerande kan också avlägga studier som ingår i examen under internationellt studerandeutbyte.

Med vilka slags uppgifter och inom hurdana organisationer arbetar de utexaminerade?

Den som har avlagt examen till munhygienist arbetar som av Valvira legitimerad yrkesutbildad person inom hälsovården. Munhygienisten jobbar som expert vid hälsocentraler, sjukhus eller privata tandläkarstationer i samarbete med tandläkare, hälsovårdare och andra inom social- och hälsovårdsbranschen. En munhygienist kan också fungera som närförman, företagare eller självständig yrkesutövare. Dessutom kan en munhygienist jobba med försäljnings- och marknadsföringsuppgifter.

Krav på hälsa och funktionsförmåga

Mer uppgifter om utbildningarna till munhygienist hittar man på yrkeshögskolornas webbplatser och i tjänsten Studieinfo.fi.
Examens omfattning är 240 sp och studietiden 4 år

Vad kan den som har avlagt examen?

En naprapat är expert på manuell medicin samt rehabilitering av sjukdomar i stöd- och rörelseorganen. Naprapatutbildningen ger färdigheter att undersöka, behandla och förebygga sjukdomar och funktionsstörningar i stöd- och rörelseorganen.

Naprapatutbildningen ger färdigheter att kritiskt granska kunskap och att tillämpa evidensbaserad kunskap i det praktiska arbetet. I arbetslivet utvecklar naprapaten sin professionella verksamhet så att den motsvarar kunskaper och färdigheter som baserar sig på vetenskaplig evidens och erfarenheter inom manuell medicin.

Naprapatutbildningens kärnkompetens består av kunskap om människans anatomiska och fysiologiska basfunktioner samt medicinskt baskunnande i rehabilitering av sjukdomar i stöd- och rörelseorganen. Utbildningens kompletterande kompetens bygger på forsknings- och behandlingsmetoder inom manuell medicin som tillämpas vid rehabilitering av sjukdomar i stöd- och rörelseorganen med grund i evidensbaserad medicin. Förutom medicinska specialområden såsom ortopedi, neurologi och radiologi blir de studerande bekanta med idrottsfysiologi, biomekanik och idrottsmedicin samt med hur träningsaktivitet kan utnyttjas för att främja hälsa och välbefinnande.

Hurdana undervisningsmetoder används i utbildningen?

Utöver teoriundervisning sker inlärning genom laboratorieövningar där man gör sig förtrogen med undersökningsmetoder som mäter stöd- och rörelseorganens hälsa och kondition. Inlärningen fördjupas under arbetslivspraktik som ger möjlighet att tillämpa kunskaperna och färdigheterna i praktiken. Informationsteknik och dess olika tillämpningar utnyttjas mångsidigt i utbildningen. Inlärningsuppgifter genomförs ofta i smågrupper genom att utnyttja olika kanaler för att hitta information. Meningsfulla arbetslivs-, forsknings-, utvecklings- och innovationsprojekt erbjuder möjligheter till mångsidig inlärning. Mångsidiga inlärningsomgivningar utvecklar kunskaper i problemlösning, beslutsfattande och växelverkan, som är betydelsefulla både under studietiden och i arbetet som naprapat.

Med vilka slags uppgifter och inom hurdana organisationer arbetar de utexaminerade?

Den som har avlagt naprapatexamen får efter ansökan till Valvira tillstånd att använda en skyddad yrkesbeteckning. En naprapat kan arbeta på privatmottagningar, läkarstationer eller i fysikaliska vårdanstalter som yrkesutövare eller i anställningsförhållande och som expert på multiprofessionell rehabilitering i andra enheter som erbjuder hälsovårdstjänster.

Krav på hälsa och funktionsförmåga

Mer uppgifter om utbildningarna till naprapat hittar man på yrkeshögskolornas webbplatser och i tjänsten Studieinfo.fi.
Examens omfattning är 210 sp och studietiden 3,5 år

Vad kan den som har avlagt examen?

Optometrikern är expert på syn. Optometrikerns kärnkompetens är utförande av synundersökningar och utvärdering av ögonhälsa. Verksamhet inom hälsovårds- och optometribranschen förutsätter en klar yrkesidentitet och –etik samt förmåga till självständigt, ansvarsfullt och systematiskt arbete med olika kunder. Optometrikern kan tillämpa sitt kunnande i förändringen av arbetslivet genom att utvärdera och utveckla sin bransch. Dessutom behärskar hen principerna för att verka i affärslivet.

Hurdana undervisningsmetoder används i utbildningen?

Utbildningen till optometriker består av teoriundervisning, praktiska övningar och arbetslivspraktik. De praktiska övningarna omfattar bl.a. synundersökningar och utprovning av kontaktlinser. Studierna kräver aktivitet och förmåga att arbeta både ensam och i grupp. Närundervisningen kräver aktivt deltagande och närvaro. En betydande del av studierna är självständiga studier utanför lektionstid.

I studierna används olika digitala lärplattformar. Beroende på studieperiod påvisar man sitt kunnande genom skriftliga uppgifter och prov eller genom praktisk förevisning. Arbetslivspraktik utförs på optikerbutiker och inom den offentliga eller privata hälsovården, t.ex. ögonsjukhus. I utbildningen ingår även forsknings- och utvecklingsprojekt.

Med vilka slags uppgifter och inom hurdana organisationer arbetar de utexaminerade?

Den som har avlagt examen som optometriker arbetar som optiker som av Valvira legitimerad yrkesutbildad person inom hälsovården. Optometrikerns uppgift är att producera tjänster inom synhälsa och både fungera som självständig expert på syn och ingå i multiprofessionella arbetsgemenskaper.

Optometrikern utför självständiga synundersökningar och bedömer även ögonens hälsotillstånd. Hen ordinerar och provar ut glasögon och kontaktlinser samt andra optiska hjälpmedel. Att handleda kunden i bruket av glasögon eller kontaktlinser är en väsentlig del av arbetet som optiker.

Optometristens arbetsgivare är oftast ett företag inom den optiska branschen – antingen en enskild optikerbutik eller en kedja av optikerbutiker. Optometristen kan också fungera som företagare. Arbetsplatsen kan även vara en enhet inom den offentliga eller privata hälsovården (t.ex. ett ögonsjukhus), en organisation inom den optiska branschen eller en partihandel.

Krav på hälsa och funktionsförmåga

Mer uppgifter om utbildningarna till optometriker hittar man på yrkeshögskolornas webbplatser och i tjänsten Studieinfo.fi.
Examens omfattning är 210 sp och studietiden 3,5 år

Vad kan den som har avlagt examen?

En osteopat är expert på undersökning och vård av funktionella störningar och smärttillstånd i människokroppen. Osteopaten har förmågan att beakta olika kroppsdelars funktioner som en helhet och främja människans hälsa och välmående. Osteopaten använder i sitt arbete kunskap inom osteopati och medicin för diagnosticering och individuellt utformad manuell vård.

Målet med osteopatutbildningen är att studerande ska kunna undersöka och diagnostisera stöd- och rörelseorganens funktion, funktionsstörningar och deras inverkan på kroppens funktion, samt kunna differentialdiagnostik av stöd- och rörelseorgan. Under utbildningen får studerande bred kunskap om trygga manuella vårdmetoder: behandling av muskler, muskelmembran och leder, manipulering av leder samt kranial behandling (av huvudet) och visceral behandling (av inre organ). En osteopat kan skapa en vårdplan och förverkliga vården med kundens specifika behov och begränsningar i åtanke, samt ge kunden anvisningar för hemvård och övningar som komplement till vården.

En osteopat arbetar självständigt i enlighet med central lagstiftning och etiska principer. Osteopaten har förmåga att arbeta kundorienterat och i konstruktivt samarbete med annan hälsovårdspersonal samt förmåga att utveckla sitt yrkesområde i arbetslivet. Den som har avlagt examen har färdigheter att kontinuerligt utvecklas i sitt yrke.

Hurdana undervisningsmetoder används i utbildningen?

I osteopatutbildningen kombineras teori och praktiska studier. I utbildningen satsar man på god kunskap om anatomi, fysiologi och patologi och en långtgående specialisering inom palpationskunskap, dvs. att granska och undersöka kroppens uppbyggnad med händerna.

Som undervisningsmetoder används bl.a. aktiverande föreläsningar, självständiga studier och inlärningsuppgifter, arbete i smågrupper, omvänt klassrum, webbaserad inlärning, teoritenter, handledda övningar, praktiska tenter, OSCE-tenter (objective structured clinical exam), yrkesprov, projektinlärning och reflektion. Inför det framtida yrket övar studerande att intervjua, undersöka och vårda kunder i äkta mottagningssituationer med praktikhandledarna.

Med vilka slags uppgifter och inom hurdana organisationer arbetar de utexaminerade?

Den som avlagt osteopatexamen får ansöka om tillstånd från Valvira att använda en skyddad yrkesbeteckning. En osteopat jobbar oftast som företagare inom hälsovårdsbranschen. Osteopater jobbar antingen som självständiga yrkesutövare eller som en del av en större arbetsgemenskap. En osteopat kan också fungera som sakkunnig inom olika föreningar, organisationer och företag.

Krav på hälsa och funktionsförmåga 

Mer uppgifter om utbildningarna till osteopat hittar man på yrkeshögskolornas webbplatser och i tjänsten Studieinfo.fi.
Examens omfattning är 210 sp och studietiden 3,5 år 

Vad kan den som har avlagt examen? 

En röntgenskötare ansvarar självständigt och som en del av en multiprofessionell arbetsgrupp för röntgen-, ultraljuds-, magnet- och isotopundersökningar som görs på patienten, samt för de åtgärder och strålbehandlingar som relaterar till undersökningen. Röntgenskötaren fungerar som expert på användningen av strålning inom medicin.

Röntgenskötarutbildningen ger kunskap på följande delområden: kunskap om strålsäkerhets, kunskap om bilddiagnostik och strålbehandling, kundnära handlednings- och vårdkunnande, utvecklingsfärdigheter inom röntgenskötarens jobb, arbetslivskompetens, språkkunskap samt kommunikations- och interaktionsförmåga och förmåga att arbeta i grupp samt kunskap om etik, patientsäkerhet och kultur.

Hurdana undervisningsmetoder används i utbildningen? 

Undervisningsmetoder som används inom röntgenskötarutbildningen är när- och nätundervisning och -handledning, självständigt arbete och praktik. Praktiken utförs i klass- och simuleringssituationer samt på röntgen-, isotop- och strålbehandlingsavdelningar i den offentliga hälsovården och inom den privata sektorn. Studerande kan också avlägga studier som ingår i examen under internationellt studerandeutbyte.

Med vilka slags uppgifter och inom hurdana organisationer arbetar de utexaminerade? 

Den som avlagt examen för röntgenskötare arbetar som av Valvira legitimerad yrkesutbildad person inom hälsovården.

Röntgenskötare kan jobba på röntgen-, isotop-, och strålbehandlingsavdelningar vid hälsocentraler, sjukhus och privata läkarstationer både i Finland och utomlands. Dessutom kan man jobba inom medicinska forskningsgrupper och på företag inom branschen med försäljning och produktutveckling, inom industrin och med miljö- och hälsoskydd, med forsknings- och läraruppgifter och inom veterinärmedicin. Röntgenskötare får på egen hand utföra en remissenlig undersökning där patienten utsätts för strålning och ge den planerade strålbehandlingen.

Befattningar kan vara t.ex. röntgenskötare, systemexpert, strålsäkerhetsansvarig, undervisningsskötare, demonstratör av diagnostiska läkemedel, demonstratör av apparatur, utbildare och strålningsövervakare vid kärnkraftverk.

Krav på hälsa och funktionsförmåga 

Mer uppgifter om utbildningarna till röntgenskötare hittar man på yrkeshögskolornas webbplatser och i tjänsten Studieinfo.fi.
Examens omfattning är 210 sp och studietiden 3,5 år

Vad kan den som har avlagt examen?

En sjukskötare är en expert på vårdarbete, vars uppgift är att förverkliga och utveckla vårdarbete som främjar och upprätthåller hälsa, förebygger och botar sjukdomar samt rehabiliterar. Sjukskötaren använder sig av vårdvetenskaplig information för att planera, genomföra, utvärdera och utveckla vårdarbetet. Vårdarbetet kräver dessutom att sjukskötaren har en mångvetenskaplig kunskapsbas, såsom aktuell kunskap inom medicin och farmakologi samt teoretisk kunskap inom samhälls- och beteendevetenskaperna.

En sjukskötare jobbar med individer, familjer och grupper som befinner sig i olika livssituationer. Sjukskötaren hjälper människor i olika åldrar och deras anhöriga att bemöta sjukdomar, skador och död under livscykelns olika skeden. Sjukskötare vårdar även döende patienter inom terminalvård och stöder deras anhöriga.

Sjukskötarutbildningen grundar sig på Europaparlamentets och Europeiska rådets direktiv om erkännande av yrkeskvalifikationer. Direktivet fastställer kärnkompetensen för en sjukskötare med ansvar för allmän hälso- och sjukvård (180 sp). Sjukskötarens professionella expertis (180 sp) har fastställts nationellt och den omfattar följande delområden: professionalitet och etik, kundorientering, kommunikation och mångprofessionalitet, hälsofrämjande, ledarskap och medarbetarkompetens, informationshantering, handlednings- och undervisningskompetens samt stödande av egenvård, kliniskt vårdarbete, evidensbaserad praktik, användning av forskning och beslutsfattande, företagsamhet och utveckling, kvalitetssäkring, social- och hälsovårdens servicesystem samt patient- och kundsäkerhet.

Studerande väljer i slutskedet av sina studier en 30 poängs studiehelhet, såsom ett specialiseringsområde (t.ex. mentalvårds- eller perioperativt arbete) eller studier inom något specialkunnande (t.ex. digital kompetens), enligt utbudet vid läroinrättningen.

Utvecklingen av studerandes kunnande på olika delområden utvärderas under hela studietiden genom nationellt fastställda kriterier. Efter att ha avlagt 180 studiepoäng måste sjukskötarstuderanden bli godkänd i ett nationellt slutprov där man bedömer de ovan beskrivna delområdena av sjukskötarens professionella kompetens.

Hurdana undervisningsmetoder används i utbildningen?

I sjukskötarutbildningen används mångsidiga studerandecentrerade undervisnings-, inlärnings-, och utvärderingsmetoder, såsom aktiverande föreläsningar, simuleringar, kunskapsverkstäder och workshops, seminarier och självständiga studier. De undervisnings- och inlärningsmetoder som används utvecklar kunskap och färdigheter för arbetslivet, t.ex. digital kompetens.

90 studiepoäng av utbildningen genomförs som praktik som stöder den professionella kompetensen. Praktiken kan göras på olika verksamhetsställen inom social- och hälsovård, såsom sjukhus, hälso- och välmåendecentraler eller organisationer.

Med vilka slags uppgifter och inom hurdana organisationer arbetar de utexaminerade?

Den som har avlagt sjukskötarexamen arbetar som  av Valvira legitimerad yrkesutbildad person inom hälsovården.

En sjukskötare kan jobba med vårdarbete vid social- och hälsovårdens verksamhetsställen, såsom primärvården, specialsjukvården, enheter inom socialtjänsten samt inom privata och tredje sektorn i Finland och andra EU-länder.

Krav på hälsa och funktionsförmåga

Mer uppgifter om utbildningarna till sjukskötare hittar man på yrkeshögskolornas webbplatser och i tjänsten Studieinfo.fi.
Examens omfattning är 240 sp och studietiden 4 år

Vad kan den som har avlagt examen?

Från utbildningen till sjukskötare, diakonalt vårdarbete utexamineras sjukskötare-diakonissor. Den utexaminerade har behörighet att arbeta som legitimerad sjukskötare med olika uppgifter inom vårdbranschen och med den evangelisk-lutherska kyrkans tjänster inom diakoni. Utbildningen ger specialkompetens inom andligt vårdarbete, själavård och att möta människan som en helhet. Studierna hjälper en att förstå olika religioners betydelse i vårdbranschens tjänster och ger kompetens att främja dialog mellan personer inom olika religioner.

Sjukskötarutbildningen grundar sig på Europaparlamentets och Europeiska rådets direktiv om erkännande av yrkeskvalifikationer, som fastställer kärnkompetensen för en sjukskötare med ansvar för allmän hälso- och sjukvård. Utbildningen innehåller nationellt och riksomfattande fastställda professionella kompetenskrav för sjukskötarutbildningen. Dessutom innehåller utbildningen 90 studiepoäng kyrkliga studier, som ger behörighet till den evangelisk-lutherska kyrkan i Finlands tjänster inom diakoni. Studerande väljer fritt 10 studiepoäng valbara studier för sjukskötare eller inom kyrkosektorn, enligt utbudet vid läroinrättningen.

Utvecklingen av studerandes kunnande på olika delområden utvärderas under hela studietiden genom nationellt fastställda kriterier. Efter att ha avlagt 180 studiepoäng måste sjukskötare-diakonissastuderanden bli godkänd i ett nationellt slutprov där man bedömer de ovan beskrivna delområdena av sjukskötarens professionella kompetens.

Hurdana undervisningsmetoder används i utbildningen?

I sjukskötare-diakonissautbildningen används mångsidiga studerandecentrerade undervisnings-, inlärnings-, och utvärderingsmetoder, såsom närundervisning som stöder professionell utveckling, simuleringar, kunskapsverkstäder och workshops, seminarier och självständiga studier. Undervisnings- och inlärningsmetoderna som används utvecklar kunskap och färdigheter för arbetslivet.

Sjukskötarnas arbetspraktik genomförs på olika verksamhetsställen inom social- och hälsovård, såsom sjukhus, hälso- och välmåendecentraler eller organisationer. I utbildningen ingår en praktik inom diakoniarbete, som omfattar 15 studiepoäng.

Med vilka slags uppgifter och inom hurdana organisationer arbetar de utexaminerade?

Den som har avlagt sjukskötarexamen (diakonalt arbete) och arbetar som sjukskötare fungerar som av Valvira legitimerad yrkesutbildad person inom hälsovården. Efter utexaminering kan en sjukskötare-diakonissa jobba med diakoniarbete inom församlingen eller med vårdarbete vid social- och hälsovårdens verksamhetsställen, såsom primärvården, specialsjukvården, enheter inom socialtjänsten samt inom privata och tredje sektorn i Finland och andra EU-länder.

En sjukskötare-diakonissa jobbar med individer, familjer och grupper som befinner dig i olika livssituationer och främjar jämlikhet och hopp. Som professionell inom hälsovård främjar hen hälsa på ett holistiskt sätt, stärker andliga resurser och stöder kundens förmåga att klara sig på egen hand. Sjukskötar-diakonissan jobbar kundorienterat i samarbete med t.ex. andra aktörer inom social- och hälsovården och olika organisationer.

Krav på hälsa och funktionsförmåga

Mer uppgifter om utbildningarna till sjukskötare, diakonalt vårdarbete hittar man på yrkeshögskolornas webbplatser och i tjänsten Studieinfo.fi.
Examens omfattning är 210 sp och studietiden 3,5 år

Vad kan den som har avlagt examen?

En tandtekniker är expert på att planera och tillverka olika tandproteser såsom hel- och delproteser, kron- och broproteser och tandställningar. I studierna betonas bearbetning, undersökning och utveckling av olika dentala biomaterial som behövs för att rehabilitera bettet, samt behärskande av olika tillverkningstekniker. Andra centrala kompetenser är estetiskt och hälsoteknologiskt kunnande, företagande, utvecklingskunnande samt etik. I tandprotetisk rehabilitering är tandläkaren tandteknikerns viktiga samarbetspartner.

Hurdana undervisningsmetoder används i utbildningen?

I tandteknikstudierna ingår yrkeshögskolans allmänna studier, yrkesstudier, praktik, lärdomsprov samt valfria studier. I undervisningen använder man digitala inlärningsmiljöer och arbetar i simuleringsmiljöer som motsvarar förhållandena i tandlaboratorierna. I studierna förenas tillverkningen av individuella dentaltekniska produkter som precisionshantverk med moderna digitala tekniker. De övningsarbeten som görs som precisionshantverk motsvarar kliniska patientfall i arbetslivet. Branschens tillverkningstekniker utvecklas hela tiden varför studierna i allt större utsträckning inkluderar också digitala tillverkningsmetoder och apparater, t.ex. datorstödd design och tillverkning samt 3D-utskrifter.

En del av utbildningen genomförs som multiprofessionellt undervisningssamarbete mellan universitetets odontologiska institution och yrkeshögskolornas olika utbildningar. Studeranden kan avlägga delar av studierna också under internationellt studerandeutbyte. I undervisningen utnyttjar man expertis från internationella företag som tillverkar dentaltekniska material.

Med vilka slags uppgifter och inom hurdana organisationer arbetar de utexaminerade?

Den som har avlagt tandteknikerexamen arbetar som av Valvira legitimerad yrkesutbildad person inom hälsovården. En tandtekniker arbetar vanligtvis i privata dentallaboratorier. Dessutom kan tandteknikern arbeta med försäljnings- och konsulteringsuppgifter i affärer som säljer dentalutrustningar eller med expertuppgifter i branschens forskningsenheter eller i företag som tillverkar material. Efter att man har arbetat fem år som legitimerad tandtekniker kan man ansöka till specialiseringsstudier till specialtandtekniker vars arbetsuppgifter inkluderar också vissa kliniska protetiska arbeten som görs direkt på patienten.

Krav på hälsa och funktionsförmåga

Mer uppgifter om utbildningarna till tandtekniker hittar man på yrkeshögskolornas webbplatser och i tjänsten Studieinfo.fi.

Idrott

Examens omfattning är 210 sp och studietiden 3,5 år

Vad kan den som har avlagt examen?

De centrala kompetensområdena för idrottsinstruktörsutbildningarna vid alla yrkeshögskolor som erbjuder denna examen är idrottspedagogik, idrottsledning, kompetens att utveckla arbetslivet samt idrottstjänster och entreprenörskap.

Betoningen i studierna varierar mellan de olika yrkeshögskolorna inom idrottsbranschen. Specialkunnande som man kan införskaffa beroende på yrkeshögskolan inkluderar tävlings- och elitidrott, motions- och hälsoidrott, träning, idrottstjänster, tillämpande idrott, hälsofrämjande, coaching i välmående och idrottsterapi, idrottsträning, naturmotion, barn- och ungdomsmotion eller utveckling av idrottsbranschen och ledarskap.

Hurdana undervisningsmetoder används i utbildningen?

I utbildningen använder man studentcentrerade undervisningsmetoder. Idrottsinstruktörens studier består av grundstudier, yrkesstudier, valfria studier, praktik och lärdomsprov. Det centrala draget i studierna är en stark koppling till arbetslivet som genomförs genom olika inlärningsprojekt, praktik och lärdomsprov. I arbetslivsprojekt kan studerandena skapa nätverk, lösa problem och utveckla nya produkter och verksamhetssätt. Studeranden kan avlägga delar av studierna också under internationellt studerandeutbyte.

Med vilka slags uppgifter och inom hurdana organisationer arbetar de utexaminerade?

Den som gått utbildningen till idrottsinstruktör arbetar bl.a. i kommunernas, idrottsorganisationernas och -föreningarnas eller privata idrotts- och hälsovårdsföretagens tjänst. Förutom branschövergripande instruktörs-, tränings- och utbildararbete kan idrottsinstruktören arbeta med expert-, chefs-, administrations- och utvecklingsuppgifter. Då det privata tjänsteutbudet växer i branschen arbetar allt fler som företagare eller som yrkesutövare.

Krav på hälsa och funktionsförmåga

Mer uppgifter om utbildningarna till idrottsinstruktör hittar man på yrkeshögskolornas webbplatser och i tjänsten Studieinfo.fi.

Skönhetsbranschen

Examens omfattning är 210 sp och studietiden 3,5 år

Vad kan den som har avlagt examen?

En estenom är expert på skönhetsbranschen. Centrala kompetenser i branschen är, beroende på den yrkeshögskola som erbjuder utbildningen, antingen affärsverksamhet inom kosmetikbranschen och råvarukunskap eller en helhetsbild av inriktningar inom skönhetsvård och mode och deras tillämplighet för kunder.

En estenom kan tillämpa sin kunskap inom utvecklings-, produktions- och ledarskapsarbete och har en etiskt hållbar grund för sitt arbete. Estenomens specifika uppgift är att som specialist främja nätverkande och samarbete inom branschen, samt att lansera produkter, tjänster och aktuell och forskningsbaserad information för individer och grupper.

En viktig del av rollen som sakkunnig är ett kritiskt förhållningssätt till de produktlöften som ges inom marknaden för kosmetik, skönhetsvård och mode. Konsumenter och serviceproducenter får av estenomer mångsidig och aktuell produktkännedom och vägledning gällande val av produkter och trygg användning av dem.

Beroende på den yrkeshögskola som erbjuder utbildningen ingår i teoristudierna bl.a. lagstiftning, marknadsföring och kommunikation, kemi, språkstudier, stil, smink, hud- och hårvård, företagande och kundbetjäning.

Hurdana undervisningsmetoder används i utbildningen?

Studierna genomförs, beroende på yrkeshögskolan, som dags- eller flerformsstudier. Studierna består av t.ex. föreläsningar, självständigt arbete, presentationer, workshops och grupparbeten. Studier kan också genomföras som laboratoriearbete, teamarbete och modevisningsprojekt.

Till studierna hör tätt samarbete med företag och andra organisationer. Det möjliggör nätverkande med aktörer inom skönhetsvårds- och kosmetikbranschen genom projekt som görs åt företagen. Studerande kan fördjupa sitt kunnande genom valbara kompletterande studier och praktik. I examen ingår även ett lärdomsprov som utvecklar studerandes sakkunskap. Studerande kan också avlägga studier som ingår i examen under internationellt studerandeutbyte. Man kan också samla internationell erfarenhet genom praktik utomlands eller genom att delta i internationella mässor eller konferenser.

Med vilka slags uppgifter och inom hurdana organisationer arbetar de utexaminerade?

En estenom jobbar med inköps-, försäljnings- eller marknadsföringsuppgifter inom kosmetik, skönhetsvård och mode. En utexaminerad kan också jobba med undervisnings- eller informatörsuppgifter. Estenomer jobbar med olika experter inom skönhetsbranschen och kan fungera som en länk mellan t.ex. produktutveckling, inköp och marknadsföring av kosmetik. Man jobbar tillsammans med företagskunder, huvudmän och kunder.

Mer uppgifter om utbildningarna till estenom hittar man på yrkeshögskolornas webbplatser och i tjänsten Studieinfo.fi.

Teknik

Utbildningar till ingenjör (YH)

Examens omfattning är 240 sp och studietiden 4 år  

Vad kan den som har avlagt examen?

Utbildningarna inom byggnads- och samhällsteknik ansvarar för yrkeshögskoleutbildningarna inom byggnads- och husteknik. Utöver studier inom matematik och naturvetenskapliga ämnen får den studerande kunnande i byggnadsplanering och -produktion och utveckling av byggande samt ledning av byggprojekt och ekonomiskt tänkande. Inom byggnadsteknik studerar man husbyggnadsteknik, konstruktionsteknik, byggnadsproduktion och infrastrukturbyggande.

Hustekniken delas ofta in i husteknik inom el eller VVS. Studerande inom VVS-husteknik får kompetenser i planering, produktion, hantering och utveckling av uppvärmnings-, vattenförsörjnings- och ventilationssystem. El-husteknikutbildningen är en elingenjörsutbildning där studerande lär sig planera och förverkliga fungerande och säkra eltekniska lösningar i byggnader.

Hurdana undervisningsmetoder används i utbildningen?

Studierna är praktiskt förankrade och svarar mot arbetslivets kunnande och behov. Parallellt med teoriundervisningen sker mycket av inlärningen i laboratorier och på arbetsplatser. Utöver den traditionella närundervisningen studerar man i team och projekt samt avlägger nätkurser. Under praktikperioderna kan den studerande fördjupa sitt kunnande enligt de individuella inlärningsmålen. Delar av examen kan också avläggas som utbytesstudier utomlands.

Med vilka slags uppgifter och inom hurdana organisationer arbetar de utexaminerade?

Byggbranschen erbjuder mångsidiga arbetsuppgifter inom planering och produktion samt inom produktutveckling och försäljning både i samband med nybyggande och renoveringsbyggande. Användning och underhåll av fastigheter ger allt mera jobbtillfällen. Ingenjörer som utexamineras i branschen arbetar t.ex. med konstruktions- och husteknikplanering av bostads-, affärs- och industribyggnader, arbetsledning av själva byggandet, underhålls- och reparationsbyggande samt infrastrukturbyggande.

De utexaminerade placerar sig t.ex. i ingenjörs- och planeringsbyråer, byggföretag, byggindustrin och inom offentliga sektorn. Dessutom är fastighetsbolag och fastighetsservicebolag stora arbetsgivare.

De som utexamineras från husteknikutbildningarna arbetar till exempel som VVS-, el- och automationsplanerare, arbetsledare för VVS- eller elarbeten, vid entreprenader som sakkunniga eller som förmän, inom tillverkning och försäljning av utrustning samt med inspektions- och myndighetsuppgifter.

Mer uppgifter om utbildningarna till ingenjör hittar man på yrkeshögskolornas webbplatser och i tjänsten Studieinfo.fi.
Examens omfattning är 240 sp och studietiden 4 år

Vad kan den som har avlagt examen?

El- och automationsingenjörsutbildningarna erbjuder den studerande mångsidigt kunnande inom elkraftsteknik, automationsteknik, elektronikbranschen och elektrisk husteknik. Den utexaminerade kan planera, utveckla, förverkliga och underhålla system och lösningar inom elektrifiering och automation för till exempel industrins, trafikens, bostädernas och hushållens behov. Under studierna lär man sig att programmera system och testa dem. Det kunnande utbildningen ger svarar mot den strukturförändring som just nu sker inom den finländska industrin, så som digitalisering, robotisering, automation, intelligenta elnät, industriellt internet samt industrins intelligenta lösningar.

De yrkeshögskolor som erbjuder utbildning inom el- och automationsteknik har olika profileringar, t.ex. elkraftsteknik, elektrisk husteknik, automationsteknik, elektronik och intelligenta maskiner.  

Hurdana undervisningsmetoder används i utbildningen?

Av en expert inom el- och automationsteknik förutsätts såväl fördjupat teoretiskt som praktiskt kunnande inom elteknik och dess delområden. Parallellt med teoriundervisningen sker mycket av inlärningen under övningar i laboratorier, grupparbeten och projekt. Under praktikperioderna kan den studerande fördjupa sitt kunnande enligt de individuella inlärningsmålen. Studierna förverkligas mångsidigt. Man kan också avlägga kurser som nätbaserade studier. För dem som redan är i arbetslivet finns flexibla flerformsstudier. Delar av examen kan också avläggas som utbytesstudier utomlands.  

Med vilka slags uppgifter och inom hurdana organisationer arbetar de utexaminerade?

En ingenjör som utexaminerats från utbildningarna inom el- och automationsteknik fungerar ofta som sakkunnig i industrin och energi- eller byggbranschen. Typiska arbetsuppgifter är planering, anskaffning, ibruktagande och underhåll av intelligenta el- och automationssystem. De system man planerar hör samman med automatisering av industriella produktionsprocesser, intelligent elektronisk apparatur, elmaskiner samt elproduktions och -distributionssystem. El- och automationsingenjörens uppgifter inom byggbranschen omfattar planering av elektrifiering och automatisering av byggnader och anläggningar. Arbetsuppgifterna för ingenjörer inom branschen är väldigt varierande.

Mer uppgifter om utbildningarna till ingenjör hittar man på yrkeshögskolornas webbplatser och i tjänsten Studieinfo.fi.
Examens omfattning är 240 sp och studietiden 4 år  

Vad kan den som har avlagt examen?

Utbildningsprogrammen i energi- och miljöteknik erbjuder den studerande ett brett kunnande inom energiteknik och/eller miljöteknik. Under studietiden fördjupar man det naturvetenskapliga kunnandet inom matematik, fysik och kemi.

Energiteknikutbildningen ger den studerande kunnande om alternativa energiproduktionsmetoder, energiförbrukning och distribution samt energiproduktionsanläggningar. Den utexaminerade kan jämföra olika energiformers effektivitet, ekonomiska faktorer och inverkan på samhället.

Miljöteknikutbildningen ger den studerande kunnande om och insyn i olika miljörelaterade verksamhetsfält, så som vatten- och avfallshantering, klimatskydd, energiteknik samt vård och återställande av förorenad miljö. Den studerande förstår funktionen av den apparatur som används och de processer som sker inom miljöområdet. Den utexaminerade kan planera funktioner material- och resurseffektivt samt beakta aspekter som berör cirkulärekonomin.

Hurdana undervisningsmetoder används i utbildningen?

Studierna är praktiskt förankrade och svarar mot arbetslivets kunnande och behov. Parallellt med teoriundervisningen sker mycket av inlärningen i laboratorier. Utöver den traditionella närundervisningen studerar man i team och projekt samt avlägger nätkurser. Under praktikperioderna kan den studerande fördjupa sitt kunnande enligt de individuella inlärningsmålen. Delar av examen kan också avläggas som utbytesstudier utomlands.

Med vilka slags uppgifter och inom hurdana organisationer arbetar de utexaminerade?

Ingenjörer inom energi- och miljöteknik har färdigheter att fungera i industrin och näringslivet i drifts-, planerings-, forsknings-, utvecklings- och produktutvecklingsuppgifter, som egenföretagare samt inom myndighetsuppgifter i branschen. Yrkesbenämningar är beroende på inriktning och ansvarsområde till exempel energispecialist, underhållschef, utvecklingsingenjör, driftschef, miljöchef, processplanerare, underhållsmästare i kraftverk eller miljöingenjör.  

Mer uppgifter om utbildningarna till ingenjör hittar man på yrkeshögskolornas webbplatser och i tjänsten Studieinfo.fi.
Examens omfattning är 240 sp och studietiden 4 år

Vad kan den som har avlagt examen?

Utbildningarna i informations- och kommunikationsteknik erbjuder de studerande kunnande i programmering och programvaruproduktion, datanät och datatrafik, webbteknologi och webbproduktion, planering, förverkligande och användning av databaser samt om enheter och system. I informationsteknikstudierna lär man sig planera, utveckla och använda applikationer och system som används i kommunikationen mellan människor, företag och enheter.

De yrkeshögskolor som erbjuder utbildning i informations- och kommunikationsteknik har olika profileringar, t.ex. programvaruutveckling, mobila system, välmående- och hälsoteknologi, spelapplikationer, medieteknik och intelligenta IoT-enheter.

Hurdana undervisningsmetoder används i utbildningen?

Studierna är praktiskt förankrade och svarar mot arbetslivets kunnande och behov. Under studierna har olika projekt och praktiska övningsarbeten samt laborationer en central roll. Under praktikperioderna kan den studerande specialisera och fördjupa sitt kunnande. Under studierna utvecklas också kompetenser i grupp- och teamarbete.

Med vilka slags uppgifter och inom hurdana organisationer arbetar de utexaminerade?

En ingenjör som har utexaminerats från utbildningarna inom informations- och kommunikationsteknik kan fungerar som sakkunnig i företag, offentliga sektorn samt i projekt av olika slag. Arbetsmiljön är ofta internationell. Man utvecklar tjänster och utrustning som det moderna samhället och vardagen förutsätter. Man kan arbeta som programvaruingenjör, forskningsingenjör inom produktutveckling, i företag som ICT-ingenjör som planerar datanätverk och datasäkerhet, specialist i tekniskt stöd, kundservice eller teknisk försäljning.

Mer uppgifter om utbildningarna till ingenjör hittar man på yrkeshögskolornas webbplatser och i tjänsten Studieinfo.fi.
Examens omfattning är 240 sp och studietiden 4 år  

Vad kan den som har avlagt examen?

Utbildningen i lantmäteri är bred och tvärvetenskaplig. En utexaminerad lantmäteriingenjör har kompetenser i underhåll, bedömning och utveckling av terräng- och fastighetsdata, samt de informationssystem som dessa uppgifter kräver. Detta kunnande behövs för planering och planläggning  av byggande, markägande och markanvändning och lantmäteriförrättningar.

Den studerande lär sig att använda mätinstrument samt samla in geodata och analysera resultaten. Under studierna lär man sig använda ny teknik så som drönare, laserskanners, GPS-kartläggningsinstrument och olika 3D-modellerings-, planerings- och beräkningsprogram. Lantmäteriförrättningar såsom styckning och vägförrättning samt planering av markanvändning kräver kunnande inom lagstiftning och samhällsekonomi.

Hurdana undervisningsmetoder används i utbildningen?

Parallellt med teoristudierna sker det inlärning genom praktiska övningsarbeten och projekt, såsom lantmäteriförrättningar och användning av olika mät- och kartläggningsinstrument. Inlärningen stöds av bland annat rymd- och informationstekniska applikationer som används för att utveckla levnadsförhållanden och för positionsbestämningar. Med hjälp av mätnings- och informationsteknik kan man bearbeta geodata, databaser och register för att passa olika användningsändamål. Under praktikperioderna kan den studerande specialisera sig enligt sina individuella inlärningsmål. Studierna förverkligas mångsidigt. Man kan också avlägga studieperioder virtuellt. För dem som redan är i arbetslivet finns flexibla flerformsstudier. Delar av examen kan också avläggas som utbytesstudier utomlands.

Med vilka slags uppgifter och inom hurdana organisationer arbetar de utexaminerade?

Lantmäteriingenjörerna arbetar både inom offentlig förvaltning och inom den privata sektorn. De arbetar inom Lantmäteriverket, städer och kommuner, privata konsultbyråer samt programvaruföretag. Arbetsuppgifterna är mångsidiga: terräng- och byggnadsmätningar, kartframställning, hantering av geodata (GIS), programmering och utveckling av applikationer, fastighetsuppgifter, planläggning, geodetiska beräkningar samt administrativa och förmansuppgifter. Yrkesbenämningar är bland annat lantmäteri- och förrättningsingenjör, markanvändningsingenjör, GIS-ingenjör, mätchef, tomtingenjör, planläggare eller planläggningsingenjör.

Mer uppgifter om utbildningarna till ingenjör hittar man på yrkeshögskolornas webbplatser och i tjänsten Studieinfo.fi.
Examens omfattning är 240 sp och studietiden 4 år

Vad kan den som har avlagt examen?

De som utexaminerats från logistikutbildningarna kan planera, utveckla och leda logistiska system ur ett kundorienterat perspektiv. Den studerande får kunnande i operativa funktioner inom logistiken och logistiska processer samt om affärsverksamhet och dess lagbundenhet. Efter avlagd examen förstår man betydelsen av material-, informations-, kapital-, och återvinningsflöden. I studierna sätter man sig också in i planeringen, organiseringen, analyseringen och utvecklingen av order-leveranskedjan samt i informationssystem för logistisk styrning.

En ingenjör som utexamineras från trafikutbildningarna har gediget kunnande i trafikplanering och intelligent trafik samt förståelse för trafikens  betydelse för människan i vardagen. Den studerande kan göra upp trafikplaner samt bedöma deras funktionalitet och miljöpåverkan. Under studierna får den studerande kompetenser i att göra trafikundersökningar, informationssökning och projektadministration.

Hurdana undervisningsmetoder används i utbildningen?

Parallellt med teoriundervisningen sker mycket av inlärningen genom arbetslivsförankrade och problembaserade övningsarbeten . Som stöd i lärandet fungerar administrationsprogram för logistik och verksamhet, företagsspelmiljöer som utvecklar verksamheten samt planerings- och simuleringsprogram.

Under praktikperioderna kan den studerande specialisera sig enligt sina individuella inlärningsmål. Studierna förverkligas mångsidigt. Man kan också avlägga studieperioder virtuellt. För dem som redan är i arbetslivet finns flexibla flerformsstudier. Delar av examen kan också avläggas som utbytesstudier utomlands.  

Med vilka slags uppgifter och inom hurdana organisationer arbetar de utexaminerade?

Experter på logistik behövs i medelstora och stora företag. Typiska arbetsgivare är logistikföretag, transport- och speditionsföretag samt hamnoperatörer. Partiaffärer, exportindustrin och konsultbyråer erbjuder också arbetstillfällen. Utbildningen ger goda förutsättningar att arbeta utomlands.

Logistikingenjörerna placerar sig inom olika planerings-, kundbetjänings-, och administrativa uppgifter och som förmän. Utbildningen inom logistik öppnar möjligheter att fungera i ett brett spektrum av arbetsuppgifter, i vilka man förutsätter kunnande inom logistik- och trafikbranschen.

En logistikingenjörs yrkesbenämning kan t.ex. vara lagerförman, transportförman, speditionsförman, transportplanerare, hamningenjör, speditör eller logistik- och projektledare.

Ingenjörerna inom trafikbranschen kan arbeta t.ex. som planerare, sakkunniga, projektledare eller i förmansuppgifter som anknyter till planering av fotgängar-, cykel-, fordons- och kollektivtrafik eller markanvändning och markplanering. I arbetsuppgifterna kan ingå planering av trafikstyrning och trafikmarkering eller expertuppdrag inom intelligent trafik.

Typiska arbetsgivare är trafikbranschens konsultföretag, företag som betjänar trafikbranschen, kommuner, landskap och städer, statliga byråer och läroanstalter, kollektivtrafikmyndigheter samt nationella och internationella transport- och logistikföretag. Yrkesbenämningar är bl.a. trafikingenjör, planeringsingenjör, kollektivtrafikplanerare, expert inom väghållning, projektledare, överinspektör eller konsult.

Mer uppgifter om utbildningarna till ingenjör hittar man på yrkeshögskolornas webbplatser och i tjänsten Studieinfo.fi.
Examens omfattning är 240 sp och studietiden 4 år  

Vad kan den som har avlagt examen?

Utbildningarna i maskinteknik och fordonsteknik erbjuder den studerande mångsidigt kunnande inom maskinteknik och fordonsteknik, som även innefattar kompetenser i elteknik.

Maskinteknikstudierna ger den studerande kunnande om apparatur och system som används vid planering och tillverkning av produkter. Under studierna fördjupar man kunnandet om olika tillverkningsmetoder och produktionstekniker samt produktplanering. Beroende på yrkeshögskola kan man specialisera sig inom olika delområden så som maskinautomation, produktutveckling, produktionsteknik, flygplansteknik eller intelligenta maskiner. Grunderna i de naturvetenskapliga ämnena samt yrkesämnena statik, hållfasthetslära, maskinlära, datorstödd planering och materiallära utgör väsentliga delar av utbildningen.

Fordonsteknikstudierna ger den studerande kunnande om fordonens grundkonstruktion, komponenter och system samt fordonens tillverkningsmetoder, motorernas funktion, fordonets dynamiska egenskaper samt felsökning.

Hurdana undervisningsmetoder används i utbildningen?

Studierna är praktiskt förankrade och svarar mot arbetslivets kunnande och behov. Parallellt med teoriundervisningen sker mycket av inlärningen i laboratorier. Utöver den traditionella närundervisningen studerar man i team och projekt samt avlägger nätkurser. Under praktikperioderna kan den studerande fördjupa sitt kunnande enligt de individuella inlärningsmålen. Delar av examen kan också avläggas som utbytesstudier utomlands.

Med vilka slags uppgifter och inom hurdana organisationer arbetar de utexaminerade?

De kompetenser utbildningen ger möjliggör mångsidiga arbetsmöjligheter inom industrins olika grenar både i Finland och utomlands. Till verksamhetsområdena kan höra produktutveckling, maskinkonstruktion, forskning, logistik, produktion eller utbildning. Det är också möjligt att arbeta med tjänsteproduktion, där uppgifterna kan vara kopplade till digitalisering, nya material som är under utveckling, försäljning eller underhåll.

Mer uppgifter om utbildningarna till ingenjör hittar man på yrkeshögskolornas webbplatser och i tjänsten Studieinfo.fi.
Examens omfattning är 240 sp och studietiden 4 år

Vad kan den som har avlagt examen?

Ingenjörsutbildningarna inom process- och materialteknik erbjuder de studerande kunnande om olika material och deras råmaterial, egenskaper och tillverkningslösningar samt kundprodukter. Under studierna lär sig de studerande att analysera produktions- och produktlösningar ur en ekonomisk och säkerhetssynvinkel och beaktande hållbar utveckling och cirkulärekonomi. Process- och materialteknikingenjören är expert på produktutveckling, tillverkning och kvalitet samt arbetsledning. Hen har färdigheter i växelverkan och teamarbete samt besitter mångsidig arbetslivskompetens. Att lära genom att göra samt deltagande i samarbetsprojekt med företag utvecklar den studerandes arbetslivskompetenser och möjliggör nätverkande med företag samt med andra organisationer inom arbetslivet, redan under studietiden.

De yrkeshögskolor som erbjuder utbildning inom process- och materialteknik har olika profileringar. Utbildningarna betonar till exempel kemisk teknik, processteknik, bioproduktteknik, träproduktteknik eller livsmedelsteknik.

Hurdana undervisningsmetoder används i utbildningen?

Studierna är praktiskt förankrade och svarar mot arbetslivets kunnande och behov. Parallellt med teoriundervisningen sker mycket av inlärningen i laboratorier. Utöver den traditionella närundervisningen studerar man i team och projekt samt avlägger nätkurser. Under praktikperioderna kan den studerande fördjupa sitt kunnande enligt de individuella inlärningsmålen. Studierna förverkligas mångsidigt. För dem som redan är i arbetslivet finns flexibla flerformsstudier. Delar av examen kan också avläggas som utbytesstudier utomlands.

Med vilka slags uppgifter och inom hurdana organisationer arbetar de utexaminerade?

En ingenjör som utexamineras från process- och materialteknikutbildningarna fungerar inom centrala exportbranscher i Finland, så som kemisk industri, träförädlingsindustri, petrokemisk industri, gruvindustri och metallförädling, livsmedelsindustri samt plast- och gummiindustri. Dessutom kan hen jobba i företag som betjänar dessa branscher, t.ex. i  maskin- och utrustningsleverantörer, råvaruleverantörer samt planeringsbyråer.

Typiska arbetsuppgifter är expert-, planerings- och förmansuppgifter inom produktion, produktutveckling, kvalitetssäkring, försäljning och kundbetjäning.

Examen ger goda förutsättningar att arbeta såväl inom det nationella som inom det internationella näringslivet och det är möjligt att etablera sig både inom den privata och offentliga sektorn.

Mer uppgifter om utbildningarna till ingenjör hittar man på yrkeshögskolornas webbplatser och i tjänsten Studieinfo.fi.
Examens omfattning är 240 sp och studietiden 4 år

Vad kan den som har avlagt examen?

Produktionsekonomiingenjören har en helhetsuppfattning om företagsverksamhet ur ett tekniskt, ekonomiskt och ledarskapsperspektiv samt får under sina studier färdigheter att utveckla industriell serviceaffärsverksamhet och nya produkter. Under studierna lär man sig att modellera, analysera och planera alla de funktioner och processer som krävs vid produktion av varor och tjänster: verksamhetsledning, automationssystem, anskaffning, försäljning, administration av leverenskedjan, logistik samt kvalitets- och verksamhetsledningssystem. Den utexaminerade kan använda företagens informationssystem (t.ex. SAP) och digital information. Den studerande får också kunskaper i att bedöma lönsamheten och produktiviteten i företagens verksamhet och investeringar, samt utveckla deras prestationsförmåga. Under studierna får man också kompetenser i ledarskap ur olika synvinklar och beredskap för företagande.

Hurdana undervisningsmetoder används i utbildningen?

Parallellt med de teoretiska studierna sker mycket inlärning i arbetslivs- och problembaserade övningsarbeten och projekt. Som stöd i inlärningen används program inom verksamhets- och ekonomistyrning, företagsspelmiljöer som lämpar sig för att utvecklar verksamheten och produkter samt planerings- och simuleringsprogram.

Under praktikperioderna kan den studerande fördjupa sitt kunnande enligt de individuella inlärningsmålen. Studierna förverkligas mångsidigt och man kan också avlägga kurser på nätet. För dem som redan är i arbetslivet finns flexibla flerformsstudier. Delar av examen kan också avläggas som utbytesstudier utomlands.

Med vilka slags uppgifter och inom hurdana organisationer arbetar de utexaminerade?

Det kunnande i teknik, ekonomi och ledaskap som den studerande fått under studierna möjliggör att hen kan arbeta med utvecklings- och expertuppgifter i företag. Möjliga arbetsuppgifter är olika utvecklings-, planerings-, anskaffnings-, försäljnings-, service- och förmansuppgifter inom industrin, offentliga sektorn eller i serviceföretag.

Titeln för en ingenjör inom produktionsekonomi varierar enligt uppgifts- och ansvarsområde. Titeln kan t.ex. vara utvecklingsingenjör, planeringsingenjör, produktionsplanerare, produktionsingenjör, kvalitetsingenjör, projektingenjör, försäljningsingenjör, projektchef, logistikansvarig, produktionschef, försäljningschef, produktchef eller -konsult eller controller. Karriärmöjligheterna för de utexaminerade ingenjörerna är många.

Mer uppgifter om utbildningarna till ingenjör hittar man på yrkeshögskolornas webbplatser och i tjänsten Studieinfo.fi.

Övriga utbildningar inom teknik

Examens omfattning är 210 sp och studietiden 3,5 år

Vad kan den som har avlagt examen?

Laboratorieanalytikern är sakkunnig inom biologiska och kemiska laboratorieanalyser. Laboratorieanalytikerns kompetensområden är kvalitativt och säkert laboratoriearbete, rapportering och utvärdering av analysresultat, användning av statistiska metoder samt utveckling och validering av analysmetoder.

I studierna förkovrar man sig i analys inom biologins och kemins olika delområden. Under praktikperioderna, genom de fritt valbara studierna, lärdomsprovet och olika projekt kan den studerande fördjupa sitt kunnande enligt sina individuella mål.

Hurdana undervisningsmetoder används i utbildningen?

I laboratorieanalytikerutbildningen är det praktiska laboratoriekunnande centralt och minst hälften av studierna förverkligas i olika laboratorier. Utbildningens centrala mål är att utbilda sakkunniga  som kan koppla det teoretiska kunnandet till det praktiska laboratoriearbetet. I laboratorierna studerar man projektbaserat i par eller små grupper. Teoriundervisningen ordnas som aktiverande föreläsningar samt i olika virtuella inlärningsmiljöer.

En del av studierna är på engelska, eftersom det till utbildningen hör en internationell termin, ”Environmental and Forensic Analysis”. Den internationella terminen förverkligas i samarbete med andra finska och internationella samarbetshögskolor samt med olika forskningsinstitut. Man kan avlägga den internationella terminen hos någon av de utländska partnerskolorna eller tillsammans med utbytesstuderande som deltar i den internationella terminen.  

Med vilka slags uppgifter och inom hurdana organisationer arbetar de utexaminerade?

Laboratorieanalytikern arbetar i laboratorier i forskningsinstitut och företag med analys, kvalitetssäkring, produktutveckling samt testning. Laboratorieanalytikern har kompetens att leda och utveckla verksamheten i laboratorierna på ett brett plan. Även försäljning eller underhåll av laboratorieutrustning och -instrument är möjliga arbetsuppgifter. Laboratorieanalytikern arbetar ofta tillsammans med kemister, biologer, ingenjörer och laboranter.

Mer uppgifter om utbildningarna till laboratorieanalytiker hittar man på yrkeshögskolornas webbplatser och i tjänsten Studieinfo.fi.
Examens omfattning är 240 sp och studietiden 4 år

Vad kan den som har avlagt examen?

I byggnadsarkitektutbildningen möts tekniskt, konstnärligt och ekonomiskt kunnande. Byggnadsarkitekten har färdigheter att fungera som byggnadsplanerare och sakkunnig inom planeringen av den byggda miljön. Renoveringsbyggande, planering av energieffektiva byggnader och behärskande av byggnadsinformationsmodellering (BIM-teknik) hör till byggnadsarkitektens kärnkompetenser. Till utbildningen hör också för yrket viktiga samarbets- och kommunikationsfärdigheter. Branschen förutsätter kreativitet och tredimensionell gestaltningsförmåga. I studierna förstärks också förmågan att tänka visuellt och estetiskt.

Hurdana undervisningsmetoder används i utbildningen?

Studierna är praktiskt förankrade och svarar mot arbetslivets kunnande och behov. Parallellt med när- och teoriundervisningen sker mycket av inlärningen i praktiska övningsarbeten och projekt. Man kan också avlägga kurser på nätet. Under praktikperioderna kan den studerande fördjupa sitt kunnande enligt de individuella inlärningsmålen. Delar av examen kan också avläggas som utbytesstudier utomlands.  

Med vilka slags uppgifter och inom hurdana organisationer arbetar de utexaminerade?

Byggnadsarkitekten kan arbeta med nybyggnation och renoveringsbyggande i planerings- och konsultbyråer, byggnadsföretag, småhusföretag och inom offentliga sektorn eller som privatföretagare. Titeln är ofta planerare. Andra karriärmöjligheter är byggherrens olika uppgifter, planering av byggnadsmaterial samt myndighets- och tillsynsuppgifter inom byggbranschen. Studierna ger den behörighet för de krävande kategorierna av byggnadsplanering- och huvudprojekteringsuppgifter som definieras i markanvändnings- och byggnadslagen.

Mer uppgifter om utbildningarna till byggnadsarkitekt hittar man på yrkeshögskolornas webbplatser och i tjänsten Studieinfo.fi.
Examens omfattning är 210 sp och studietiden 3,5 år  

Vad kan den som har avlagt examen?

Byggmästaren är sakkunnig inom arbetsledning i byggbranschen. Utbildningen ger behörighet att leda byggnads- och renoveringsprojekt allt från grundläggning till underhåll. Byggmästarna ansvarar för att arbetet utförs enligt planerna och följer god byggnadssed. De som utexaminerats känner till de arbetsmetoder som används på byggplatserna, kan göra upp tidtabeller, organisera arbetet och förbereda anskaffningar.

Byggmästarexamen i kombination med tillräcklig arbetserfarenhet ger behörighet att fungera som ansvarig arbetsledare för byggarbeten som styrs av markanvändnings- och bygglagen. För VVS-mästarexamen betyder detta behörighet att fungera som ansvarig arbetsledare för vatten- och avloppsarbeten i byggnader samt för ventilationsarbeten.

Hurdana undervisningsmetoder används i utbildningen?

Studierna är praktiskt förankrade och svarar mot arbetslivets kunnande och behov. Parallellt med teoriundervisningen sker mycket av inlärningen i laboratorier och på arbetsplatser. Utöver de traditionella närstudierna studerar man i team och projekt samt avlägger nätstudier. Under praktikperioderna kan den studerande fördjupa sitt kunnande enligt de individuella inlärningsmålen. Delar av examen kan också avläggas som utbytesstudier utomlands.

Med vilka slags uppgifter och inom hurdana organisationer arbetar de utexaminerade?

En byggmästare som har kunnande inom husbyggnad eller infrastrukturbyggande arbetar ofta på byggarbetsplatser med arbetsledar- och produktionsplaneringsuppgifter. Man kan arbeta t.ex. som arbetsledare, ansvarig byggmästare eller ansvarig arbetsledare. En byggmästare kan också fungera inom kundservice och som byggherre samt i försäljnings- och rådgivningsuppgifter.

En byggmästare med VVS-kompetens kan till exempel arbeta med VVS-tekniska arbetsledar- och produktionsplaneringsuppgifter samt med underhåll och kundservice.

Mer uppgifter om utbildningarna till byggmästare hittar man på yrkeshögskolornas webbplatser och i tjänsten Studieinfo.fi.

Svenskspråkiga yrkeshögskoleexamina

valmis

Examen Omfattning av examen i studiepoäng och år Yrkeshögskolorna som erbjuder utbildning till examen
Agrolog 240 sp / 4 år Novia
Barnmorska 270 sp / 4,5 år Arcada, Novia
Bildkonstnär 240 sp / 4 år Novia
Bioanalytiker 210 sp / 3,5 år Novia
Byggmästare 240 sp / 4 år Novia
Ergoterapeut 210 sp / 3,5 år Arcada
Estenom 210 sp / 3,5 år Novia
Formgivare 240 sp / 4 år Novia
Fysioterapeut 210 sp / 3,5 år Arcada
Förstavårdare 240 sp / 4 år Arcada
Hälsovårdare 240 sp / 4 år Arcada, Novia
Idrottsinstruktör 210 sp / 3,5 år Arcada
Ingenjör 240 sp / 4 år Novia
Ingenjör (Byggnads- och samhällsteknik) - Novia
Ingenjör (El- och automationsteknik) - Novia
Ingenjör (Energi- och miljöteknik) - Arcada
Ingenjör (Informationsteknik) - Arcada
Ingenjör (Lantmäteriteknik) - Novia
Ingenjör (Maskin- och produktionsteknik) - Novia
Ingenjör (Process- och materialteknik) - Arcada
Ingenjör (Produktionsekonomi) - Novia
Kulturproducent 240 sp / 4 år Arcada
Medianom 240 sp / 4 år Arcada, Novia
Musiker 240 sp / 4 år Novia
Röntgenskötare 210 sp / 3,5 år Novia
Scenkonstpedagog 240 sp / 4 år Novia
Socionom 210 sp / 3,5 år Arcada, Novia
Sjukskötare 210 sp / 3,5 år Arcada, Novia
Sjökapten 270 sp / 4,5 år Novia
Skogsbruksingenjör 240 sp / 4 år Novia
Tradenom 210 sp / 3,5 år Arcada, Novia
Tradenom (Företagsekonomi) - Arcada, Novia

Yrkeshögskolorna och de förkortningar som används i tabellen

  • Centria-ammattikorkeakoulu (Centria)
  • Diakonia-ammattikorkeakoulu (Diak)
  • Haaga-Helia ammattikorkeakoulu (Haaga-Helia)
  • Humanistinen ammattikorkeakoulu (Humak)
  • Hämeen ammattikorkeakoulu (HAMK)
  • Jyväskylän ammattikorkeakoulu (JAMK)
  • Kaakkois-Suomen Ammattikorkeakoulu (XAMK)
  • Kajaanin ammattikorkeakoulu (KAMK)
  • Karelia-ammattikorkeakoulu (Karelia)
  • Lahden ammattikorkeakoulu (LAMK)
  • Lapin ammattikorkeakoulu (Lapin AMK)
  • Laurea-ammattikorkeakoulu (Laurea)
  • Metropolia Ammattikorkeakoulu (Metropolia)
  • Oulun ammattikorkeakoulu (Oamk)
  • Saimaan ammattikorkeakoulu (Saimaan AMK)
  • Satakunnan ammattikorkeakoulu (SAMK)
  • Savonia-ammattikorkeakoulu (Savonia)
  • Seinäjoen ammattikorkeakoulu (SeAMK)
  • Tampereen ammattikorkeakoulu (TAMK)
  • Turun ammattikorkeakoulu (Turun AMK)
  • Vaasan ammattikorkeakoulu (VAMK)
  • Yrkeshögskolan Arcada (Arcada)
  • Yrkeshögskolan Novia (Novia)
Valikko